785

Gästspelet av skådespelaren Juni Dahr och musikern Chris Poole med Ibsen kvinner – Sett en örn i bur på Klockriketeatern börjar magnifikt med skådespelaren letande sig fram bakom en vit, tunn ridå. Scenbilden i övrigt är enkel och stilren: scenplatsen markeras av en vit triangel med en ljusstake, en tamburin och en sjal väntande på att användas och så musikerns plats. Ljud som av vinden som viner hörs effektfullt medan skådespelaren, som först närmast är som en skugga, försöker ta sig ut. Ljussättningen är vacker, till exempel det grenverk som ljuset silar igenom i föreställningens början. Sedan framträder då alla de sex Ibsen-kvinnorna en efter en, via utdrag från pjäserna och med växlande uttryck. Ibland är det norska språket lite svårt att uppfatta därför att sammanhangen faktiskt växlar ganska snabbt: när man har börjat förstå ett sammanhang går pjäsen över till nästa. Juni Dahr håller också några mellansnack då hon presenterar Ibsen, Norge och norsk mentalitet. Det är ett fyndigt sätt att få med humor i en föreställning som annars kretsar kring rätt allvarliga teman.

Men det går också att se föreställningen som en kvinnas kamp för frihet och självständighet, eftersom uppbyggnaden är sådan att det börjar med ett slags total beundran, över lek med elden och livet, den ensamma människan med gengångarna till vändpunkten i Noras befrielsesträvan och Ellidas fria uttryck för att avslutas i Hjördis färgstarka livskraft. Dräkterna är från 1900-talets början och tas av, lager efter lager, vilket förstärker intrycket av utveckling och avskalning. Det börjar med kläder i grova svarta tyger för att gå över till mjukt fladdrande vita och till sist har klänningen fått några lilagröna färgstänk. Men trots de välarbetade detaljerna och musiken stannar den existentiella tematiken lite halvvägs – kanske därför att det också behövs kritik och konkretion för att beröra på djupet. Föreställningen avslutas lika effektfullt som den började med gestalten som skugglikt försvinner i den vita, tunna ridån medan ljuset långsamt avtar.

Efter föreställningen samtalar artisterna en stund med publiken. Vi får veta att den prisbelönta föreställningen tillkommit i samband med ett Ibsen-seminarium i USA och att Dahr och Poole sedan har turnerat världen runt med den. I länder som Pakistan och Kina har föreställningen upplevts som verkligt politisk teater, säger Juni Dahr.

Monika Holmström