I Europa säljs det flickor i stor skala från Bosnien, Serbien och Moldavien. De hålls som gisslan och utnyttjas dag och natt under några år. Kunden kan skaffa sig en försäkring som garanterar att om flickan talar med myndigheterna så kommer hon att dö (EU-kommissionär Frattini, juni 2006).
De här flickorna föder årligen ett stort antal oönskade barn som ingen vet vart de tar vägen. Enligt ett uttalande i år av chefskommissarie Detlef Ubben från Hamburg är “95 procent av de prostituerade i Hamburg offer för människohandel”. I Amsterdam har man i år stängt 30 procent av Red-Light distrikten p.g.a. trafficking och kriminalitet. Det pågår en diskussion om ämnet mellan den franska presidentkandidaten Ségolène Royal och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Prostitutionens dörröppnare, porren, håller på att normaliseras och enligt Nordiska ministerrådets undersökning (Unge, kön och pornografi i Norden, 2006) har långt över 90 procent av nordiska pojkar och mer än 80 procent av flickor sett porr. Samtidigt integreras porren och ungdomskulturen, något vi kan se t.ex. inom musikvideobranschen.
Efterfrågan kan också minskas. Liz Kellys forskarteam från London Metropolitan University intervjuade fotbollsfans i samband med VM i Tyskland i somras. De svenska fansen tog spontant avstånd från sexköp, vilket överraskade forskarna. Enligt Kelly visar detta att sexköpslagen har en normativ inverkan på de yngre generationerna.
Den svenska sexköpslagen ger polisen verktyg för att störa hallickarna. (Kajsa Wahlberg, rapportör, rikskriminalpolis, 1.12. 2006) Det är för att lagen fungerar som hinder för sexindustrins etablering som den har blivit måltavla, men också väckt internationellt intresse. Samtidigt ökar insikterna om att varje sexköpare med sina pengar och med sin efterfrågan bidrar till den organiserade brottslighet som alltid direkt eller indirekt finns i kulisserna.
En avgörande faktor enligt IBIS World är att ”effektivt kunna ändra på samhällets beteende” som idag är associerat med en ”hög nivå av moralisk stigmatisering av prostitution” och därför bör synen på prostitution “normaliseras”. Sexindustrin och sexarbetarorganisationer såsom EUROPAP och TAMPEP  behöver sådana som Petra Östergren, och hennes kollega Anna Kontula i Finland för att polera bilden av prostitution på tidningarnas kultursidor. Men ett jobb där det krävs arbetsskyddsregler om hur man ska försvara sig naken mot sina kunder, är inte ”ett vanligt jobb” som man kan anvisa arbetslösa eller ungdomspraktikanter till.
Utifrån feministiskt, liberalt och vänsterperspektiv är det också helt obegripligt att dessa damer ställer sig till den värsta kapitalismens tjänst, okritiskt och oanalytiskt.