Till Eurovisionens och Lordis ära ville Kulturcentret Caisa ge finländare med utomeuropeiska rötter en chans att visa sin sångtalang för en bredare publik. Efter nästan fyra månader av uttagningar gick finalen festligt av stapeln lördagen den 5 maj i ett fullsatt Savoy.Från och med januari har kvaltävlingar och semifinaler ordnats i kategorierna Latinvision, Afrovision, Arabvision och Asiavision. På Caisa har man varit positivt överraskad över publiktillströmningen. Under Arabvision-uttagningarna i februari försökte drygt sexhundra människor tränga sig in i Caisas lilla festsal. Finalen var slutsåld redan i början av veckan, och biljetter har till och med cirkulerat på svarta börsen.
Idén till tävlingen föddes enligt Caisas direktör Johanna Maula hemma hos henne själv när hon funderade på den kommande Eurovisionsyran. Idén föll i god jord bland kollegerna på Caisa, och teamet har jobbat stenhårt för att skaffa fram sponsorer.
Finalen på Savoy är snyggt förpackad men likväl gemytlig. Programledarna Aria Arai och Jani Toivola showar till det på scenen medan DJ Amara underhåller med bakgrundsmusik. Scenutrymmet har dekorerats med vita sjok av tyger vilket är vackert, men tyvärr opraktiskt då tygsjoken skymmer skärmen dit videosnuttarna om finalisterna projiceras. Publiken är alert och aktiv, några har med sig flaggor och plakat. I bänkraderna sitter också nya migrationsministern Astrid Thors, Helsingfors kulturdirektör Pekka Timonen, ambassadörer från olika länder samt representanter för skivbolag.
En del finalister hade inte gjort det lätt för sig med tanke på låtvalet. Svårast för juryn var utan tvekan att jämföra de olika sångstilarna sinsemellan. Några hade valt låtar som rullar på MTV medan andra sjöng egna kompositioner eller sånger från sina egna länder.
Tävlingens vinnare Samantha Sayegh (Libanon/Finland) var säkerheten själv på scenen. Hon fick allt att se så enkelt ut att publiken kunde luta sig tillbaka i sina stolar i den trygga förvissningen om att sångerskan skulle ro hem både Tina Turners River deep, mountain high och franska Lara Fabians Si tu m’aimes. Sayegh kom ursprungligen till Finland för att representera Libanon i karaokemästerskapen 2004 i Heinola. Efter vinst i både karaokemästerskapen och Ourvision lever Sayegh i hoppet att få skivkontrakt.
Andrapristagaren Sofy Kapepula (Kongo/Finland) hörde till dem som tagit risker i låtvalet; hennes första val var My heart will go on ur filmen Titanic. En fascinerande dramatisk uppvisning stod tredjepristagaren Eva Wong (Malaysia/Finland) för i sitt maskeradnummer. Sången var en blandning av traditionell kinesisk opera och kinesisk modern musik, vilket gestaltades genom en mask som Wong bar på bakhuvudet. Under sångens lopp var det ömsom ansiktet, ömsom masken som agerade.
I videon satt Tatiana Pereira (Brasilien/USA/Egypten/Finland) i sitt teddybjörnsfyllda rum och berättade om gymnasiestudierna hon just avslutat – på scenen gav hon sig med överraskande mycket klös i kast med Alicia Keys låt How come you don’t call me anymore. Prince Levi (Elfenbenskusten/Finland) erövrade scenen med sitt fyrhövdade band och självskrivna låtar. Aida Murad (Irak/Finland) hade valt att sjunga en sång per hemland; först för nya hemlandet Finland (sången var traditionellt arabisk men Aida hade valt att ersätta andra ord i texten med “Finlanda”) och sedan för sitt fosterland Irak. För Aida var Ourvision tävlingen betydelsefull också för att hon i och med tävlingen hittat en “sångfamilj” på kulturcentret Caisa som hon nu regelbundet musicerar med. Fabiane Laube (Brasilien/Finland) hade tyvärr problem med täppt näsa och förkylning, men lyckades ändå charma publiken med de självskrivna låtarna Beijo agora och Deixe estar.
Tävlingens sista finalist Anfisa Proskurykova (Burjatien/Ryssland/Finland) har trots sina blott 18 år hunnit musicera och komponera en hel del, men säger sig ändå ha snappat upp mycket nytt under Ourvision – månaderna.
– För mig har det varit en stor erfarenhet, inte minst har jag lärt mig hur man använder mikrofon och hur man rör sig på scenen. Inför semifinalen hade vi alla ett slags imageskola som säkert hjälpte oss bli mer säkra i vårt scenuppträdande.
Ourvision 2008
Efter prisutdelningen tog migrationsminister Astrid Thors till orda och gratulerade samtliga finalister. Hon korade alla till stjärnor av världsklass, uttryckte förhoppningar om att se en ny Ourvision nästa år, och gav sig sedan in i dansens virvlar tillsammans med jury, programledare, vinnare och övriga finalister.
Det är tydligt att det inte bara är Thors som gärna skulle se en fortsättning. På lördag var Johanna Maula ännu osäker om Ourvision 2008 ska bli av eftersom jippot i år bränt slut på drygt hälften av Caisas årliga budget, men under måndagen står det att läsa på Caisas websidor att tävlingen får en uppföljare. I framtiden finns också planer på Caisas egen version av “Dansa med stjärnorna”. Samtidigt som man frestas fundera på om det är kontraproduktivt att konstruera sådana parallella strukturer kan man inte annat än medge att lördagens evenemang var lyckat – för lyckan syntes i ansiktena på både deltagare och publik.
Heidi Johansson
