”Arirang” är en folksång, som koreaner brukar sjunga när de är ledsna, arga, ensamma eller bittra. Det är en sång som Kim Ki-duk nu och då sjunger genom sin nya film Arirang som visades under filmfestivalen Kärlek & Anarki. Enligt filmen har Kim sedan 2008, efter en livshotande olycka under inspelningen av filmen Dream, bott avskild från världen i ett tält inne i ett hus (eftersom huset inte håller värmen tillräckligt bra).
Kort sagt är filmen en dramadokumentär där Kim filmar sig själv. Han spelar regissör, skådespelare, intervjuare, intervjuobjekt, vän och även skugga i en scen. Man kan säga att den här filmen är den enda Kim kunde göra under de rådande omständigheterna: han berättar att han vill göra filmer, att det är då han är som lyckligast, men samtidigt är han traumatiserad sedan Dream-olyckan där en skådespelare nästan dog, men tack vare Kims snabba agerande klarade sig. Kim berättar att han efter Dream tänkt göra en film om döden, men att hans syn på döden omvälvades efter incidenten.
Filmen börjar lugnt. Vi följer med Kim under en dag, då det enda som händer är att han sköter dagens nödvändigheter: han vaknar, tvättar sig, lagar mat (på en kamin, husets ända fungerande värmekälla) för att sedan gå och lägga sig. Andra dagen ser vi regissören Kim. Filmens första ord: ”Ready! Action!” sedan frågar Kim som regissör vad för slags roller skådespelare tycker om att spela: goda eller onda? Han svarar att skådespelare tycker om grymma och explosiva karaktärer. Detta är något att hålla bakom örat då Arirang enligt Kim är ett drama, och han är inte rädd för att gräva fram det dramatiska i sina olika roller.
Kim frågar sig om denna film är en dokumentär, ett drama eller en fantasi. Som åskådare skulle jag säga att filmen innehåller alla tre element. Även om Kim hävdar att filmen är ett drama, känns det hela mycket riktigt och personligt. Om Kim spelar teater är han väldigt rörande. Följande roll som han anammar är intervjuarens och som intervjuare är han grym och oförlåtlig mot sig själv: Varför gör du inte filmer? Va?! Blev du chockad under inspelningen av Dream? Va?! Är du svag? Va?! Tycker du det är roligt att varje kväll dricka alkohol? Va?! Vad är det där? Det ser ut som om du inte tvättat byke på ett år! Som intervjuare får han sig själv nästan att gråta, men i den stunden blir han vännen, tar en klunk av något starkt, och försöker trösta och uppmuntra sig själv.
En av de mest intensiva stunderna i filmen är när Kim ser på sig själv i Livets hjul (2003) och sakta men säkert börjar gråta allt kraftigare och mer högljutt. Det blir nästan smärtsamt. En annan är när han i bilen sjunger ”Arirang” och emellanåt byter om till att bara skrika. Sin sinnesstämning lyckas han mer än väl förmedla. Det smärtsamma i dessa stunder består dock inte endast av att en vuxen man brister i tårar. Det som gör dessa stunder speciellt känsloladdade för åskådaren är att de är laddade med mening: Kim har genom filmen berättat bland annat vad sången ”Arirang” betyder för honom och hur han efter Dream blev övergiven av sina medarbetare som han betraktade som sin familj. Således är scenen ur Livets hjul inte vilken scen som helst, utan en scen som belyser Kims livssituation såsom han verkar uppleva den.
Patrick Martin
Arirang. Drama. Sydkorea. 2011. Regi: Kim Ki-duk. Manus: Kim Ki-duk. Produktion: Kim Ki-duk. Foto: Kim Ki-duk. Musik: Kim Ki-duk. I rollerna: Kim Ki-duk. Speltid: 100 min.
