Oväntat för alla – inklusive dem själva – klev det tidigare obetydliga socialliberala partiet Demokraatit fram som det grönländska Landstingsvalets vinnare. En försiktigare frigörelseprocess från Danmark blev grönländarnas svar på hoten från Donald Trump.
Under en strålande sol men med politiska orosmoln vid horisonten röstade mer än 70 procent av grönländarna på tisdagen. Det grönländska landstingsvalet brukar sällan få större uppmärksamhet internationellt, vilket inte är så konstigt då det rör sig om en arktisk ö med omkring 53000 invånare, av vilka strax över 40000 är röstberättigade. Till saken hör också att Grönlands självständighet är kringskuren eftersom utrikespolitiken, försvaret, valutapolitiken och högsta domstolen fortfarande styrs av den forna kolonialmakten Danmark. Landet är även starkt beroende av Danmark när det kommer till högre utbildning och specialkompetenser, samt de kring fyra miljarder danska kronor i offentliga tillskott. Tillsammans med Färöarna ingår Grönland i en ”riksgemenskap” med den forna kolonimakten. Självstyrelselagen som antogs 2009 ger grönländarna rätten att i framtiden rösta om ett helt oberoende från Danmark.
Nytt valklimat
Hade det inte varit för Donald Trump och hans utspel om att antingen ”köpa” Grönland eller med andra metoder, militära inte undantagna, göra Grönland till en del av USA, så hade förmodligen årets val handlat om att bredda vägen för en snar folkomröstning om oberoende. Men Trumps inblandning i frågan om vem som ska styra över Grönland har skapat ett helt nytt valklimat. Grönland sitter på vad som tycks ha blivit en av Trumps fixa idéer: kontrollen över kritiska jordartsmetaller.
Alla grönländska partier utom det konservativa Atassut (Sammanhang) står för en frigörelse från Riksgemenskapen med Danmark, men man har olika idéer om hur fort processen ska gå. Bakgrunden till att grönländarna tröttnat på dansk överhöghet är inte bara de ganska jämnt 300 åren av kolonial historia med allt vad detta inneburit av diskriminering och övergrepp, utan i synnerhet skandaler i samtiden då bland annat unga grönländska kvinnor mellan 1960 och 1991 mot sin vilja försågs med spiraler och utan information om ingreppet, samt vad man uppfattat som diskriminering av grönländska föräldrar i Danmark i nyare tid.
Socialliberalerna segrade
Valet borde ha varit en promenadseger för det regerande vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit (Folkgemenskapen, IA) och deras koalitionspartner socialdemokraterna Siumut (Framåt). Vänsterledaren Múte B Egede var uppenbart redo att leda grönländarna mot helt oberoende från Danmark, med stöd av Siumut och med det etniskt-nationalistiska populistpartiet Naleraq (Riktmärket) som en högljudd frifräsare och det nya radikala självständighetspartiet Qulleq (Ljus) som starkt pådrivande kraft. De senare står för en omedelbar frigörelse.
Valutgången blev till allas förvåning en helt annan, då inga väljarundersökningar görs i Grönland inför valet. Valets stora vinnare blev det försiktiga socialliberala partiet Demokraatit (Demokraterna) som förordar en långsammare frigörelse från Danmark. Deras fokus är frågor kring företagares villkor och en krympning och effektivisering av den offentliga sektorn. Omkring hälften av grönländarna arbetar i det offentliga. Demokraatit fick drygt 27 procent av rösterna och därmed 10 av 31 mandat i Landstinget.
Deras mest självklara samarbetspartner är konservativa Atassut, men de senare har endast två mandat (omkring 7 procent av grönländarna tycker sedan tidigare att förhållandet till Danmark ska bibehållas som det är). Enkel matematik talar för att det en gång så dominerande socialdemokratiska partiet Siumut bjuds in med sina 4 mandat (14,7 procent).
Det finns ett mer oroande alternativ: nationalpopulisterna Naleraq med sina 8 mandat och 24,5 procent väljarstöd (höger och vänster är inte lätt att tala om här, deras starka profilering handlar om etnicitet, där man företräder att endast inuiter ska kunna rösta i Grönland). Men det samarbetet tycks Demokraternas ledare Jens-Fredrik Nielsen avvisa på förhand. Det liberalistiska och radikala självständighetspartiet Qulleq blev helt utan stöd.
Trump och världsläget tog uppenbarligen inte bara den danska regeringen på sängen, utan också den grönländska vänsterregeringen ledd av IA. Nu går Grönland försiktigare framåt, tills vidare med den relativa tryggheten under danska riksgemenskap.
Foto: Wikipedia
