SDP-veteranen Erkki Tuomioja anser att Socialdemokraterna i för stor utsträckning följer regeringens utrikespolitik. Partiets tystnad i fråga om Israels folkmord på palestinier, samt att partiet gav grönt ljus till att gå ur minavtalet, är exempel på detta.
Veteranpolitikern Erkki Tuomioja har deltagit i den finländska politiken i över ett halvt sekel. Han engagerade sig i fredsrörelsen redan på 1960-talet och har varit utrikesminister i flera regeringar under 2000-talet.
Tuomioja steg ner från den dagspolitiska arenan i och med förra riksdagsvalet då han inte längre ställde upp för Socialdemokraterna. Men han har fortsatt vara en aktiv röst i samhällsdebatten, och han är bekymrad över hur Finland, inklusive hans eget parti, hanterar det spända världsläget och säkerhetshoten.
– Finland, men framför allt Europa gemensamt, behöver stärka sitt eget försvar för att inte vara beroende av USA. Men upprustning behöver åtföljas av ett aktivt politiskt arbete för att befrämja nedrustning, avspänning och fredsmöjligheter.
Tuomioja lyfter fram ett exempel från historien: När Nato på 1980-talet beslöt att placera medeldistansmissiler i Europa som ett svar på att Sovjetunionen placerat ut kärnvapenrobotar, lade man också fram ett annat alternativ – att både Nato och Sovjetunionen avstår från upprustning med dessa typer av vapen.
– Vi måste hela tiden ha med nedrustningsalternativet, att vi inte bara förbereder oss på krig, utan också arbetar för att undvika krig.
Men Tuomioja konstaterar att det dessvärre inte verkar finnas något intresse för det senare.
– De nordiska länderna har traditionellt haft en hög profil i fredsarbete och som medlare i konflikter, men nu finns risk att det bara är Norge som fortsätter på den linjen.
”Ingen egen linje”
Tuomioja konstaterar att president-, statsminister- och utrikesministerposten nu innehas av samma parti, Samlingspartiet, vilket är historiskt.
Men han tycker inte att hans eget parti Socialdemokraterna, som nu är i opposition, erbjuder ett tillräckligt alternativ.
– Jag önskar att mitt parti skulle ha en tydligare egen linje i säkerhetsfrågor. Nu nöjer sig Socialdemokraterna med att följa de breda riktlinjer som regeringen stakat ut. Det är viktigt att ha en viss konsensus i utrikes- och säkerhetspolitiken, men man ska kunna kritisera regeringen där det behövs. Jag vet att många socialdemokrater är besvikna över att partiet inte utmanar regeringen på någon punkt alls i utrikespolitiken.
Flera riksdagsledamöter har uttryckt sin besvikelse över att meddelandet om partiets linje inte föregåtts av någon diskussion inom gruppen.
När intervjun görs har regeringen just meddelat att de planerar att gå ur Ottawa-avtalet om förbud mot personminor. Socialdemokraternas ordförande Antti Lindtman har meddelat att Socialdemokraterna stöder ett utträde ur minavtalet.
– Flera riksdagsledamöter har uttryckt sin besvikelse över att meddelandet om partiets linje inte föregåtts av någon diskussion inom gruppen.
Inte krypa för USA
Tuomioja är också kritisk till Social-demokraternas tystnad i fråga om Israels pågående etniska utrensning av palestinier i Gaza. I ett öppet brev till partiet frågar han ”vad Socialdemokraterna har gjort och kommer att göra som parti, och framför allt tillsammans med sina brödrapartier i Norden, för att förhindra en etnisk utrensning av palestinier och för att säkra deras rättigheter och levnadsmöjligheter?”. Han avslutar brevet med att konstatera att det handlar om socialdemokraternas moraliska trovärdighet och huruvida man är trogen sin värdegrund eller inte.*
Tuomioja uppfattar att politikernas tystnad inför Israels grova människorättsbrott delvis beror på att man vill undvika att kritisera USA, som stöder Israels agerande. Han säger att det är klart att vi ska undvika att göra USA till vår fiende, men vi ska inte heller krypa för ett land och en ledare som går mot ett allt mer auktoritärt och icke-demokratiskt håll och till och med hotar sina allierade med våld.
I en essä i Helsingin Sanomat (2.2) jämför Tuomioja situationen idag med 1930-talet då många europeiska länder tänkte att de måste välja mellan två diktatorer, Stalin eller Hitler. Då, liksom idag, blev de som fortfarande trodde på, och försvarade, den liberala demokratin allt mer trängda.
Ville köpa svenska jaktplan
Tuomioja har alltid framhållit det nordiska samarbetet, och särskilt samarbetet med Sverige.
– Jag har ofta använt argumentet att Sverige är det land som har störst eget intresse av att försvara Finland.
När Finland skulle köpa nya stridsflyg under Sanna Marins regeringstid tog Erkki Tuomioja öppet ställning för att Finland borde välja det svenska alternativet Gripen för att fördjupa det bilaterala samarbetet Sverige-Finland. Och om inte det, så åtminstone något av de andra europeiska alternativen, istället för amerikanska plan, som det sedan landade på.
Tuomioja satt i försvarsutskottet då beslutet att köpa amerikanska F-35-jaktplan fattades. Han säger att han frågade generalerna i utskottet om USA har en möjlighet att fjärrstyra de amerikanska planen.
– De var mycket besvärade och sade bara att vi litar på våra allierade. Det visar hur blåögt Finland förhåller sig till USA. Jag var den enda i utskottet som ifrågasatte beslutet att köpa flygvapen från USA.
Tuomioja konstaterar att Kanada och Danmark nu funderar om de ska dra sig ur avtalet om att köpa amerikanska stridsflyg, men i Finland håller man fast vid köpet.
Tuomioja fortsätter skriva i dagspressen och engagera sig i fredsarbetet. Han är bland annat medlem i Kärnvapenuppföljningsgruppen. Det är en expertgrupp grundad av flera medborgarorganisationer i syfte att analysera och utvärdera Finlands kärnvapenpolitik som Natomedlem.
Avslutningsvis vill Tuomioja ytterligare betona fredsrörelsens nyckelbegrepp: avspänningspolitik.
– Den sidan har Finland nu helt övergett och det är ett stort fel.
*Det öppna brevet publicerades den 18 april och går att läsa på Erkki Tuomiojas öppna Facebooksida.
Foto: Privat
