Finlands långvariga utrikespolitiska tankesätt kommer från president Kekkonens tid. Det saknar man just nu. Och nej, inte Kekkonen och hans tid, utan tankesättet vars stora idé var att när det gäller utrikespolitik så bör Finland inte vara en domare utan en läkare.
För tillfället har Finland ändrat sin linje. Vi är inte längre en läkare. I stället har vi valt att bli en skenhelig domare som låtsas bedöma stater som inte respekterar internationell rätt och mänskliga rättigheter – på samma gång som vi själva struntar i att respektera dessa.
Orpos och Purras regering och dess människofientliga invandringspolitik är en sak för sig. Det visste man så fort Sannfinländarna fick inbjudan till regeringsförhandlingar. Värderingar realiserades ut. Det som man inte visste var att allt skulle vara tillåtet och att man dessutom började stifta en undantagslag som inte bara strider mot EU-rätten, mänskliga rättigheter och internationella avtal utan även mot Finlands grundlag. Avvisningslagen har visat politikens och partiernas värsta sida: man vågar inte försvara rättsstatsprincipen om det finns en risk att populisterna kallar det för opatriotiskt agerande.
Avvisningslagen har visat politikens och partiernas värsta sida: man vågar inte försvara rättsstatsprincipen om det finns en risk att populisterna kallar det för opatriotiskt agerande.
Att försvara rättstatsprincipen i varje situation är att försvara Finland. Denna sanning ville eller vågade ingen ledande politiker säga högt i fjol. I stället valde man att skapa ett narrativ där Finlands säkerhet skulle bero på avvisningslagen. Det är en skamlig lögn.
Partiernas och politikernas misslyckande med att försvara rättsstatsprincipen var både en besvikelse och en överraskning. En överraskning därför att Finland helt rätt och konsekvent har bedömt och motverkat Rysslands brutala agerande både när det gäller det olagliga kriget i Ukraina och Putins krigsbrott och odemokratiska politik. Finland har också varit extremt tufft när det gäller Orbán och Ungern. Vi har försvarat EU:s rättsstatsprincip i nästan varje situation. I de situationerna har vi ansett att det är viktigt att försvara rättsstaten och demokratiska värderingar.
Tystnaden som gäller Gaza och Palestina är fruktansvärd. Det kommer en tid då nuvarande politiker måste ställa sig själva svåra frågor: varför gjorde vi så lite, varför gjorde vi inget tidigare? Finlands regering är paralyserad på grund av regeringens minsta parti, Kristdemokraterna. Republikens president Alexander Stubb har nog sagt att Finland ska erkänna Palestina som stat ”sedan när tiden är rätt”. Min fråga lyder: När är tiden rätt om inte nu?
Finland kan vara läkare om vi så vill. Vi kan slopa avvisningslagen och sluta låtsas att Finland försvaras bäst genom att vi bryter mot internationella avtal. Vi kan sluta idka vapenhandel med Israel som misstänks för folkmord i Gaza. Vi kan erkänna Palestina som stat.
Det är möjligt om vi så vill.
Finlands säkerhet kräver inte att vi fortsätter vara en skenhelig domare. Vi vinner ingenting genom att stå på fel sida av historien.
Artikeln publicerades i Ny Tid 5-6/25, 10.6.2025.
