När Coldplay i fjol släppte biljetter till sina fyra konserter på Olympiastadion i Helsingfors såldes de slut direkt, trots dynamisk prissättning som drev upp priserna till flera hundra euro. Samtidigt visar undersökningen Music Listening in Finland 2024 att över hälften av dem som svarade på enkäten avstår från livemusik på grund av biljettpriserna.
Livemusiken håller på att bli oåtkomlig för allt fler. Biljettpriserna höjs snabbare än lönerna och för en växande del av publiken har konserter blivit en lyxvara. Med höjda levnadskostnader är det enkelt att prioritera mat och räkningar före musikupplevelser. Trots det finns det arrangörer som försöker gå emot trenden och hålla evenemangen tillgängliga.
För mindre arrangörer är prissättningen en ständig balansgång där flera faktorer spelar in. Musikerna Adrian och Anna Strandö driver sedan fyra år tillbaka Helt (O)vanliga Konserter, med den årliga julkonserten som kärna och olika tema-konserter som komplement. Deras verksamhet, liksom många andras, är starkt beroende av stöd från fonder och stiftelser. Utan bidragen skulle evenemangen inte kunna ordnas. När regeringen skär ner inom kultursektorn märks effekterna direkt: understödet minskar, och pressen att höja biljettpriserna ökar.
– Våra biljetter kostar omkring 30 euro. Vi har fått höra att vi borde höja priset, men för oss är det viktigast att så många som möjligt kan delta. En kraftig höjning skulle inte kännas rätt, säger Adrian.
Särskilt personer mellan 16 och 35 år upplever att de inte har råd att gå på så många konserter som de skulle vilja.
Unga har inte råd
Särskilt personer mellan 16 och 35 år upplever att de inte har råd att gå på så många konserter som de skulle vilja. Också för åldersgruppen 36–45 år, som är mitt i livets mest intensiva arbets- och familjeår, sätter ekonomin hinder. Höga biljettpriser avskräcker även dem som har det bättre ställt. Enligt IFPIS och Teostos undersökning från ifjol har personer med hög inkomst nästan lika ofta valt att avstå från musikevenemang på grund av dyra biljetter.
Helt (O)vanliga Konserters publik har varit varierad, men medelåldern ligger ofta på den högre sidan. Adrian och Anna Strandö ser gärna att fler unga hittar till deras evenemang, något som de tror att pandemin delvis satt käppar i hjulet för. Många unga har aldrig hunnit vänja sig vid att gå på konserter, men de hoppas att deras evenemang kan sänka tröskeln och samtidigt erbjuda något minnesvärt.
– Vi vill att publiken ska kunna koppla bort vardagen och uppleva något unikt. Vi tror på musikens helande kraft och på kulturens betydelse för det allmänna välmåendet, förklarar musikerparet.
Mindre aktörer bidrar till ett rikt kulturliv
Utöver ekonomin är byråkratin en av de större utmaningarna för mindre arrangörer. Ansökningsprocessen för de tillstånd som krävs för att ordna konserter är ofta onödigt komplicerad och kan avskräcka nya aktörer. För Adrian och Anna Strandö har erfarenhet och ett brett kontaktnät varit avgörande, men de förstår hur regelbördan ibland kan göra att arrangemangen styrs mer av rädslan att göra fel än av kärleken till musiken.
Trots utmaningarna betonar paret Strandö små arrangörers centrala roll för ett rikt kulturliv, särskilt för lokalsamhällen och för dem som saknar möjlighet att ta sig till storstädernas arenor. Anna Strandö poängterar hur samarbetet mellan arrangörer och kommunen gör det möjligt för kulturen att fortsätta blomstra:
– Mindre aktörer håller kulturlivet rikt och gör kulturen tillgänglig för fler och håller den levande också utanför storstäderna.
Exempel på hur små arrangörer och kommuner gör kulturen tillgänglig finns över hela Finland. Konstens natt i Helsingfors samlar årligen tusentals besökare till konserter, utställningar och performance. På många orter arrangeras sommarkonserter i parker, stadsfestivaler och andra evenemang med fritt inträde, vilket ger fler människor möjlighet att uppleva kultur utan ekonomiska hinder.
Kulturpolitiska beslut tär på kulturbranschen
Regeringens beslut att höja momsen på konsertbiljetter från tio till fjorton procent slår mot både arrangörer och publik och driver upp biljettpriserna ytterligare. Under de senaste fyra åren har priset på tredagarsbiljetter till landets största festivaler ökat i genomsnitt med 50 euro. I kombination med nedskärningar inom kultursektorn riskerar detta att exkludera de med begränsade ekonomiska resurser. För arrangörerna, som redan kämpar med snäva budgetar, blir lönsamheten ännu mer pressad. Besluten förstärker bilden av ett musiklandskap där konsertupplevelser allt mer blir en exklusiv förmån för den som har råd, snarare än en gemensam kulturupplevelse.
– De beslut som tas av den här regeringen känns som om de inte görs för den lilla människan eller för allas kollektiva bästa. Det är oroande. Vi märker att nedskärningarna har påverkat oss direkt, säger Anna.
Livemusikens oersättliga värde
För att öka tillgängligheten kan alternativa prissättningsmodeller diskuteras. Exempelvis kan system som ”betala vad du kan” eller nivåindelade biljetter – med lågt pris, normal-pris och stödpris – ge fler möjlighet att delta samtidigt som arrangörerna får bättre insikt i publikens betalningsvilja. Men sådana modeller innebär också ett etiskt spel med publikens samvete, där de måste avgöra hur mycket de kan eller vill bidra med. För mindre aktörer och självständiga festivaler kan alternativa prissättningsmodeller innebära en chans att profilera sig och lyfta fram andra värden än storskaliga produktioner och vinst.
Trots utmaningarna går en miljon finländare under 35 år ändå på minst ett gig eller en festival per år. Musikens värde sträcker sig bortom underhållning. Livekonserter erbjuder unika upplevelser som streaming och sociala medier inte kan ersätta, och blir särskilt betydelsefulla i livets tuffa skeden. Adrian och Anna Strandö understryker vikten av att alla ska ha tillgång till dessa upplevelser:
– Livemusik får inte bli en lyxvara. Kulturen bör vara tillgänglig för alla, oavsett klass.
Foto: Janne Bergman/Valhalla Works
