Läser du nyheter i tidningen eller på nätet? Eller är nyhetsvideor mer lockande? I allt högre grad finns det också ett annat alternativ: att fråga artificiell intelligens om nyheterna.
Enligt Reuters senaste rapport väljer människor i allt större utsträckning nyhetsvideor framför television. En liknande förändring skedde tidigare då nättidningar började föredras framom papperstidningar, men nu håller även den modellen på att förändras.
Under lång tid byggde relationen mellan sökmotorer och medier på ett ganska enkelt utbyte. Journalister producerade innehållet, Google och liknande sökmotorer hjälpte människor att hitta nyheterna och läsaren klickade sig vidare till tidningens länk.
Medierna fick trafik på nätet, och den trafiken kunde i sin tur dra in prenumerationer, annonsintäkter eller nya läsare. Även om annonsintäkterna till en början var lägre sågs detta som ett område som skulle utvecklas med tiden.
Problemet är större än förlusten av några klick.
Artificiell intelligens har börjat förändra denna modell.
När människor i dag vill veta mer om en nyhet kan ChatGPT eller någon annan AI-tjänst sammanfatta den, medan Google ofta först visar en sammanfattning och därefter länkar till källorna. På så sätt går det att gå vidare utan att någonsin klicka sig in på tidningens egen webbplats.
För läsaren är det bekvämt. För journalistiken är situationen däremot mer komplicerad.
AI-system kan ge bra svar eftersom någon redan har skrivit nyheten. Reportrar har intervjuat människor, granskat dokument, följt en rättegång, rapporterat från ett krig eller kontrollerat vad en politiker faktiskt sade. Kort sagt förser journalistiken AI-systemen med den information och de data som gör svaren möjliga.
Men vad händer om läsaren aldrig når fram till den som producerade informationen, alltså journalisten?
Problemet är större än förlusten av några klick. Journalistiken kostar pengar att producera. Reportrar, redaktörer, fotografer och faktagranskare måste få betalt. Om värdet av deras arbete i allt högre grad hamnar hos teknikplattformarna samtidigt som trafiken till medierna minskar uppstår en angelägen fråga: vem ska finansiera produktionen av information?
För stora internationella medieorganisationer kan detta innebära en svår omställningsprocess. För mindre medier och små språkområden kan konsekvenserna bli betydligt större. Att förlora några tusen läsare betyder något helt annat för en liten kulturtidskrift än för en global mediekoncern. Internet har redan gjort livet svårt för små tidskrifter. Artificiell intelligens är nu nästan på väg att tillverka deras kistor.
Det pågår redan rättstvister om licenser, ersättningar och avtal mellan AI-företag och medieorganisationer. Men svaret på den större och mer grundläggande frågan är fortfarande okänt.
Vi har vant oss vid tanken på att information på internet ska vara omedelbart tillgänglig. AI gör den ännu snabbare och enklare att konsumera. Men information uppstår inte av sig själv. AI behöver journalistiken mer än man kan tro.
Är företagen som utvecklar AI också beredda att betala för den?
