År 2019 står Tyskland inför 30-årsdagen av Berlinmurens fall. Landet behöver en ny hjälte som skulle kunna hålla ett tal i Riksdagshuset.
En journalist (Leon Ullrich) står inför sitt livs scoop. Han upptäcker att en anspråkslös man vid namn Hartung (Charlie Hübner) som äger en olönsam videobutik år 1984 arbetade som spårväxlare i Östberlin den dag då ett pendeltåg med 127 passagerare rullade över till västsidan. Händelsen (som annars är helt fiktiv) dokumenterades som ett misstag. Senare uppstod en teori om att Hartung avsiktligt skulle ha orkestrerat denna ”massflykt” från DDR.
För tvåtusen euro går Hartung med på att berätta några detaljer. Över natten blir han hjälte. Tack vare journalistens livliga fantasi handlar artikeln om Hartungs prövningar och tortyr i Stasis häkte (där han faktiskt tillbringade bara 2 dagar), om hur han i sin ensamhet skulle ha försökt prata med en spindel. Han påstås t o m ha citerat Nelson Mandela under intervjun.
Vadå Mandela? undrar den förbluffade Hartung.
Men journalisten övertygar honom om att ingen är intresserad av sanningen. Att publicera en rättelse är otänkbart.
Snart blir Hartung inbjuden till en talkshow, till avtäckningen av en minnesplakett på Friedrichstraße. Där bryter han nästan samman när en byråkrat nonchalant jämställer östtyskar med judar som deporterats till koncentrationsläger från samma station.
Republikens president (Bernhard Schütz) bjuder Hartung på middag. Som kronan på verket utkommer journalisten med en bok om ”hjälten”.
Tillfället gör tjuven. Likt Chlestakov i Nikolaj Gogols komedi Revisorn planerar Hartung inte sitt svindleri utan bara spelar med. Till sin egen förlägenhet börjar han njuta av hajpen.
I kulisserna skymtar en riktig människorättskämpe (Thorsten Merten) som avtjänade tre år i fängelse i DDR för att ha delat ut flygblad. Men han är redan uttjatad. Dessutom är hans skägg alldeles för vilt och ovårdat.
Fram träder Paula (Christiane Paul) som var med på det där pendeltåget. Tycke uppstår mellan henne och Hartung. Samtidigt nystas bluffen upp med hjälp av en gammal Stasi-agent (Peter Kurth).
Denna roliga och intelligenta satir blev Wolfgang Beckers sista verk. Även i Goodbye, Lenin! utforskade han historieförfalskning. Där blev en lögn om ett lands samhällsskick sanningen för bara en person. I Berlin Hero blir ett falskt hjältedåd sanningen för hela nationen.
Filmen är ett träffsäkert uttalande om hur historien ”skapas” i ett postfaktiskt samhälle där sanningen blivit oviktig. Enligt kulturhistorikern Jacques Le Goff uppstår myterna för att människor och kollektiv vill gestalta sin historiska kontext på ett lättbegripligt och acceptabelt sätt, vilken kräver både förenklingar och aktiv glömska.
Men vad återstår för den som minns hur det verkligen låg till?
Berlin Hero/ Der Held vom Bahnhof Friedrichstraße
Komedi. 112 min.
Tyskland, 2025
Regi: Wolfgang Becker, Achim von Borries
Manus: Constantin Lieb, Wolfgang Becker, efter en roman av Maxim Leo
Foto: Bernd Fischer
Musik: Lorenz Dangel
I rollerna: Charly Hübner, Leon Ullrich, Christiane Paul, Thorsten Merten
