Längtan till 2010-talet 

av Sandra Broborn

I höst ges två verk ut på svenska som utspelar sig på 2010-talet. Frågan är om det här är början på en ny litterär trend?

 

Lady Gagas ”Poker Face” (2008) strömmar ur högtalarna. Facebook används för att hålla koll på den man är förälskad i, i vänsterkretsar bland studenter är det skämmigt att ha en kusin som röstar på Sverigedemokraterna och det går fortfarande att åka till Moskva på semester.

Det här är några av tidsmarkörerna i Ulrika Nettelblads debutroman Sjukdomen (Lejon Förlag), som utspelar sig i Umeå mellan 2010 och 2015. Boken följer den 19-årige läkarstudenten Nils, som fattar tycke för bloggaren Vera. Förälskelsen övergår småningom i besatthet, nästan som en sjukdom.

Nettelblad började skriva romanen 2023 men tänkte redan medan 2010-talet pågick att hon levde i en intressant tid som skulle kunna utgöra stoff för en framtida berättelse.

Precis som huvudkaraktären Nils studerade Nettelblad själv till läkare i Umeå under perioden, men levde inte något utpräglat studentliv. Att själv stå lite vid sidan av student-miljön gjorde det lättare att se vad som var värt att skildra, menar hon.

– Det blev väldigt bra att lägga just den här väldigt mörka kärleksberättelsen i en tid som man nu med nostalgins skimmer uppfattar som lite glättig eller gullig på vissa sätt.

I dag betraktar vi perioden med ett facit som romanfigurerna saknar. Deras föreställningar kan därför framstå som naiva, menar Nettelblad. Bloggarna lever, Instagram är nytt och dagens sätt att använda sociala medier har ännu inte tagit form.

 

Historisk brytpunkt

Att romanens tidsspann slutar 2015 är ingen slump. Nettelblad ser året som en historisk brytpunkt. Det året tog Sverige emot ett stort antal människor på flykt och migrationsdebatten intensifierades. Till detta kom terrordåden i Paris och skol-attacken i Trollhättan. Hon beskriver hösten som präglad av en ”apokalyps-stämning”.

För att kunna skildra 2010-talet började Nettelblad med sina egna minnen. Tanken var att det som hade fastnat hos henne också kunde ha fastnat hos andra. 

Därefter har hon återvänt till tv-serier, poddar, dokumentärer och gamla partiledarintervjuer från perioden. När hon såg om tv-serien Girls (2012) fick hon syn på detaljer som hon inte lade märke till första gången:

– De ligger ju inte med smartphones i sängen, utan med laptops när de chattar med någon eller planerar en dejt. Sådana beskrivningar hade jag säkert inte skrivit om jag skrev boken då, för då var det bara så man gjorde.

Nettelblad har medvetet blandat generationsspecifika tidsmarkörer med större samhällshändelser för att skapa igenkänning, men också varit medveten om risken att de kan uppfattas som nostalgisk rekvisita.

Jag tycker att det kan finnas en tidlöshet just i det där hyperspecifika. Det försöker inte vara en berättelse som utspelar sig i vilken tid som helst. Det är på något sätt en tidlöshet
i sig.

Ett av förlagen som tackade nej till manuset tyckte att det innehöll för mycket 2010-tal och inte var tillräckligt tidlöst. Ett annat förlag uppskattade däremot just den delen.

Nettelblad själv vänder på invändningen.

– Jag tycker att det kan finnas en tidlöshet just i det där hyperspecifika. Det försöker inte vara en berättelse som utspelar sig i vilken tid som helst. Det är på något sätt en tidlöshet i sig.

 

2010-talet intresserar 

Nettelblads roman är inte den enda som gör 2010-talet till litterär miljö den här hösten. Caroline Ringskog Ferrada-Nolis novellsamling Sex in the City (Albert Bonniers Förlag) följer människor och relationer i Europa från mitten av 2010-talet och ett decennium framåt och beskrivs av förlaget som ett ”epokdrama om 10-talet”.

Vad är det som gör att författare börjar intressera sig för en tid som bara ligger drygt ett decennium tillbaka? Går det att ana början på en litterär trend?

Niklas Salmose är professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Linnéuniversitetet och har forskat om nostalgi som stil och estetik i litteraturen. Enligt honom behöver det inte gå särskilt lång tid innan en period kan väcka nostalgiska känslor.

– Ofta har vi någon idé om att det måste ha gått lång tid. Men generellt sett är man oftast nostalgisk för en tid som ligger rätt nära inpå.

Han tar 1920-talet som exempel och berättar att människor då kunde längta tillbaka till tiden före första världskriget.

Ett senare exempel är 1980-talet, som enligt Salmose länge fungerat som en projektionsyta för nostalgi i populärkulturen.

– Det var precis innan mobiltelefon och internet slog igenom i början av 90-talet. Allt det där förändrar ju våra sociala gemenskaper så många kanske längtar tillbaka till någon slags enkelhet.

Salmose drar en möjlig parallell till 2010-talet, som i efterhand kan framstå som tiden före AI:s genombrott.

– Det finns någonting där som är oförstört, någonting som inte har hänt ännu som man längtar tillbaka till.

 

”Extremt nostalgisk” samtid

Salmose beskriver vår samtid som ”extremt nostalgisk”. Historiskt tenderar nostalgin att öka under perioder av osäkerhet. Han pekar på krig, hotande miljökatastrofer och snabba teknologiska förändringar.

– Det är ett litet sätt att skapa ordning i kaos. Att gå tillbaka till något som är mer begripligt.

Salmose hänvisar också till sociologen Zygmunt Baumans sista bok Retrotopia (2017). Där beskriver Bauman hur den utopiska längtan, som tidigare riktades mot föreställningen om ett bättre framtida samhälle, i stället har börjat riktas bakåt mot ett idealiserat förflutet.

Två litterära verk är för lite för att tala om en trend, menar Salmose. Däremot kan de vara ett första tecken på ett ökat intresse för 2010-talet.

 

Foto: Sandra Broborn

Lämna en kommentar