Den antropologiska filmfestivalen i Pärnu är ett bra tillfälle att uppdatera kondisen i Estlands sommarhuvudstad. Men allt blir inte klart där heller. För tio år sedan upptäckte jag i det runda vindsfönstret i trähuset nr 3 vid Esplanaadi-gatan en stor Davidsstjärna. Sedan dess har jag varje sommar besvärat mina nya och gamla bekanta i Pärnu med samma fråga. Stjärnans bakgrund har varit en gåta för dem alla inklusive för den hädangångne direktören för museet i Pärnu, Omar Volmer. Varken husets nuvarande invånare eller det lokala filmfolket har varit till någon hjälp.

Men i år gjorde jag större framsteg i mina efterforskningar. Jag besökte ledaren för det 22 personer stora judiska samfundet i Pärnu, 76-årige Mark Klompus. Han bor mittemot stjärnhuset, vid Esplanaadi 2. När Klompus äter frukost kan han se Davidsstjärnan. Därefter kan den fortfarande verksamme urologen fara iväg på patientbesök till hälsobadet Estonia.

Klompus som i barndomen tillbringade somrarna i Helsingfors hos sin farmor hade mycket att berätta. Men vad gäller stjärnan var också han konfunderad. Mest förvånad var han över att stjärnan fått vara i fred under naziockupationen. Estland var ju det första landet som nazisterna förklarade judefritt. Före kriget bestod det judiska samfundet i Pärnu av cirka 250 personer. På hösten genomförs äntligen det judiska samfundets långvariga projekt. På stadens judiska begravningsplats reses ett minnesmärke över de 33 barn som nazisterna dödade.

För det andra blev en hyreslägenhet nyligen ledig i huset med Davidsstjärnan, tyvärr på första våningen, och således har den inget stjärnfönster. Bostadsförmedlaren uppgifter om det nyligen reparerade husets historia lydde: ”Det är mycket gammalt”. Utifrån bilderna ser huset ut att vara i gott skick, så kanske kartläggningsarbetet fortsätta där.