Varför måste man vara röd för att kunna vara grön?Jorden står inte ut med mänskligheten om mänskligheten inte ändras. Detta är ingen nyhet. Intressant blir det när man kritiskt studerar frågan om vad som måste göras för att en talrik och teknologiskt avancerad mänsklighet ska kunna samsas med jordens ekosystem.
Mycket snabbt stöter man på att mänsklighetens hänsynslöshet i förhållande till naturen bygger och beror på mänskors girighet – viljan och beredskapen att underställa både naturen och mänsklighetens gemensamma framtid tillfredställandet av personliga tycken och begär.
Fri, obegränsad kapitalism är ett ekonomiskt system, som bygger på girighet och utnyttjar aktörernas glupskhet. När starka aktörer konkurrerar, är det enda sättet att öka vinsten att ytterligare belasta naturen som i sig är fullständigt försvarslös.
Fastän pengar i sig inte har en vilja, så har kapitalet i kapitalismen sin egen logik – det söker konsekvent efter den placering som ger den bästa avkastningen. I ett system som regeras av de starkaste, är det de svaga och försvarslösa som får bära konsekvenserna.
Naturen är inte den enda som lider när girigheten får regera fritt. Samma konsekvenser drabbar de mänskor som allra minst har möjlighet att inverka på sina omständigheter. Vänstern, de ”röda”, har genom decennier arbetat för att få bukt på kapitalismens olägenheter. De rödas arbete har grundat sig på idealet att alla mänskor bör vara jämlika, och att ingen har rätt att använda sin relativa styrka för att utnyttja den svagare.
För att kunna bedriva en politik som faktiskt ämnar bevara eller t.o.m. stärka naturen är det absolut nödvändigt att medge att marknadsmekanismerna eller tekniska framsteg aldrig kommer att rädda vår jord.
”Grön” politik som bedrivs genom att klistra några gröna ideal över annars nyliberalistisk marknadstro är inget annat än ett medvetet försök att vilseleda mänskor och vädja till deras bekvämlighetsälskande.
För att verkligen åstadkomma något behövs det konkreta och direkta ingrepp i vår ekonomis sätt att fungera, är det nödvändigt att sluta sträva efter ekonomisk tillväxt och är det oundgängligt att naturvärden fråntar penningen första rangen i vårt värdesystem.
En röd är alltid grönare än en blå.
Skribenten är kandidat för Vänsterförbundet i Helsingfors
Pekka Buttler
