Signaturen PL i NT (48/2006) skiriver att ”anläggningsingenjören Jarl Ahlbeck förklarat hur IPCC fått det ena eller det andra om bakfoten…” Anläggningsingenjör är missvisande, jag är teknologie doktor i anläggningsteknik med matematisk statistik och datamodel-lering som specialitet, samt docent i miljövårdsteknik med rening av rökgaser och avloppsvatten. Det innebär att jag har rätt bra kompetens att bedöma datoriserade klimatmodeller. Jag var även referee (förhandsgranskare) för ett kapitel i IPCC:s senaste rapport från år 2001.

FN:s klimatpanel IPCC forskar inte, utan sammanställer forskningsresultat i tjocka böcker, där varje enskild vetenskaplig rapport citeras med några meningar. Då dessa sammanfattningar är motsägelsefulla och svårbegripliga, görs ett sammandrag, benämntTechnical Summary (TS) där vissa rapporter givetvis får större vikt än andra rapporter. Då även detta sammandrag är svårbegripligt, görs till slut en Summary for Policymakers(SPM). De flesta läser endast den sistnämnda.
Jag läser alla tusentals sidor på yrkets vägnar. SPM innehåller mera alarmistiska formuleringar än TS som i sin tur är mera alarmistisk än huvudrapporten. Jag har dock aldrig påstått att ens SPM har fått saker ”om bakfoten”, utan endast påpekat att det i basrapporten finns mycket som inte stöder de alarmistiska formuleringarna i SPM.
Förhärskande argument i vulgärdebatten är att havsnivån stiger med 6 meter vilket leder till översvämningar (Al Gores film) samt att det finns en 50 procents sannolikhet att temperaturen stiger med 5 grader fram till år 2100 (Sternrapporten). IPCC/SPM anger möjlig stegring av havsnivån till endast 0,2–0,8 meter. Al Gore ljuger alltså blankt då han påstår att hans film baserar sig på vetenskap.
IPCC/SPM anger möjlig temperaturstegring till 1,4–5,8 grader utan att ange sannolikheten för någotdera värdet. Men det högre värdet baserar sig på att oljan/naturgasen/stenkolet aldrig tar slut. Tror någon verkligen på detta? Jag har som forskare full rätt att hävda min åsikt att även den lägsta temperaturstegringen (1,4 grader) verkar för hög. Jag kan motivera det, men det skulle kräva mycket spaltutrymme.
En tredje hotbild i debatten är ökad stormighet. IPCC anser att man inte kan säga egentligen något om detta. Varmare klimat kan minska stormarna, öka dem, eller hålla dem oförändrade. Man kan ta som exempel att orkanen Katrina som ödelade New Orleans var en högst normal storm (endast kategori 3 när de värsta är av kategori 5) som råkade precisionsbomba staden med sin nygrävda fartygskanaler ut till havet som transporterade in de höga vågorna, vilka sedan raserade de felkonstruerade och förfallna vallarna. Forskarna hade länge varnat för vad som kan hända, men (typiskt för USA?) hade ingen gjort något åt saken. Katrina hade inget samband med växthuseffekten.
I början av åttiotalet varnade jag för att de sovjetiska kärnreaktorerna kan haverera eftersom de är grafitmodererade eller av en typ som inte tillåts i väst. Alla mina hurtiga socialistkamrater mobbade mig ordentligt på den tiden för mina politiskt olämpliga varningar. I dag är jag mera positivt inställd till kärnkraftverk över huvud taget, förutsatt att de är av lättvattentyp. Men det är motbjudande att se vilken enorm kick denna ändå något suspekta teknologi får av växthushysterin, som startades av atomlobbyn ochMargaret Thatcher (som ville krossa kolgruvefacket) efter Harrisburg och Tjernobyl. Senare hoppade miljörörelsen på den klimatpolitiska pansarvagnen som krossar all kritisk klimatvetenskap på sin färd. När jag säger det här blir jag anklagad för att stöda ”konspirationsteorier”. Men det är fakta! Jag var själv med på en stor miljökongress i Düsseldorf år 1986 och såg precis hur det hela gick till och upplevde kärnkraftslobbyns enormt skickliga och påkostade lobbning.
Jag upplever det som aningen kränkande att kallas för en ”fundamentalistisk debattör” av mina förra socialistkamrater. Men det gör mig i alla fall glad att jag inte längre har något att göra med dylikt sällskap. I Svenska folkpartiet representerar jag visser-ligen en minoritet med mina klimatåsikter, men debattklimatet är kamratligt och sakligt.
Heidi Hautala föreslår att en tjänst som vetenskaplig huvudrådgivare i miljöfrågor för Finlands regering borde inrättas. Jag anmäler mig som sökande till detta utmanande jobb för vilket jag har dokumenterad vetenskaplig kompetens.

Jarl Ahlbeck

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.