Valbrevserien fortsätter med brev från Animalia och Greenpeace. Den här veckan står rättvisare behandling av djur och krafttag för att tackla klimatförändringen på agendan.

Djurs välmående diskuteras allt mera i samhället i dag och allt större uppmärksamhet fästs vid djurs levnadsförhållanden och rättigheter. Frågorna tycks ändå i många fall intressera medborgarna mer än beslutsfattarna och framsteg uppnås ofta bara på papper, då vackra idéer sällan omsätts i praktiken.Regeringen Vanhanen satte upp färre djurförsök som en målsättning under sin regeringsperiod och också den finländska lagstiftningen förutsätter åtgärder för färre djurförsök. Dessa målsättningar har ändå inte uppnåtts, i stället har det under den gångna regeringsperioden startats flera projekt som strävat efter att utöka försöksdjurens antal. Som bäst planerar t.ex. Helsingfors universitet omfattande investeringar för utökade djurförsök samtidigt som finansieringen för alternativa försöksmetoder förblivit på obefintlig nivå. Problemen med djurförsök är omfattande och bör tacklas bättre än med en liten stödsumma.

Jord- och skogsbruksministeriets utredningsgrupp, som utrett alternativa försöksmetoder, radade i somras upp fem huvudpunkter som konkret skulle minska djurförsöken i Finland. Bland annat föreslog arbetsgruppen att ett nationellt organ för alternativa försöksmetoder grundas. Organet skulle koordinera, organisera och främja forskning kring alternativa försöksmetoder och sköta informering och utbildning. (Rapporten i sin helhet kan läsas via www.nytid.fi.)
Nästa regering bör därför ta som sin uppgift att förverkliga arbetsgruppens förslag och därigenom arbeta för att uppnå lagstiftningens krav och medborgarnas önskemål att minska försöksdjursverksamheten.
Som regeringen Vanhanens merit bör ändå ses, att den i enlighet med sina löften började understöda djurskyddsföreningarnas informationsspridning med ett årligt bidrag. Staten stöder i dag livsmedelsproduktionens image-kampanjer med betydande summor årligen. Kampanjerna avkrävs ändå inte någon ärlig och mångsidig information om problemen med djurs välmående.

Pälsdjursuppfödning är en näringsgren som väcker starkt motstånd i både Finland och Europa. Många europeiska länder, som Storbritannien, Österrike och Kroatien har förbjudit näringsgrenen, medan man i t.ex. Holland har förbjudit pälsuppfödning av räv och chinchilla. Andra länder (Tyskland, Schweiz, Danmark och Sverige) har gjort uppfödning av vissa arter ekonomiskt omöjlig genom strikta bestämmelser. I vissa av de här länderna har pälsuppfödning varit en betydelsefull näringsgren.     
Det är osannolikt att pälsdjursuppfödningens popularitet kommer att öka i framtiden i ett Europa där man fäster allt större uppmärksamhet vid djurs välmående. Därför bör regeringen ta medborgarnas oro över behandlingen av pälsdjur på allvar och beakta den europeiska trenden att minska pälsdjursuppfödning. Man måste förbereda sig på näringsgrenens stegvisa avveckling och stöda pälsuppfödarna i att hitta nya jobb inom mindre kritiserade branscher. Det här bör också ingå i nästa regeringprogram. Dessutom är det inte hållbart att understöda unga i att ge sig in i en bransch med mycket dåliga framtidsutsikter.
Finland har traditionellt setts som en föregångare beträffande djurens hälsa, och upprätthållandet av det här anseendet är viktigt. Därför ser vi på Animalia med sorg på att politiker i Finland under senare år börjat motarbeta reformarbetet för bättre förhållanden för djuren.
Utöver en allt passivare linje, när det kommer till djurskyddsfrågor, har Finland tidvis rentav motarbetat andra EU-länders strävanden att skärpa lagarna kring djuruppfödning. I våras diskuterades hur det påverkar Finlands anseende internationellt att de svenska hönsäggsproducenterna med strängare lagstiftning lider av de billiga finländska exportäggen.
Nästa regering bör lägga sig till med en genomgående positiv inställning till aktiviteter som höjer djurs välmående inom EU-området, och dessutom aktivt sträva efter att göra Finland till föregångare i djurskyddsfrågor. Dessa krav bör uppfyllas även då när de står i konflikt med ekonomiska intressen. Vi måste våga kräva det här av andra länder, i stället för att vänta tills de kräver det av oss.


Djurskyddsföreningen Animalia arbetar för att djurens rättigheter erkänns och att deras välmående garanteras. Organisationen har haft verksamhet sedan 1961 och har i dag lokalverksamhet på över tjugo orter i Finland. Läs mera: www.animalia.fi

Jord- och skogsbruksministeriets rapport:  www.mmm.fi/attachments/5gDev4K9P/5gVLtc67P/Files/CurrentFile/trm2006_17.pdf 

Kati Pulli

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.