Vi kan drömma om att erövra världen med finländsk litteratur, men om vi inte har goda översättare förblir det bara en dröm, säger Iris Schwanck.
Varför tycks översatt litteratur intressera så många inom kulturbranschen idag? Är det bara ett av de samtalsämnen som litteraturmänniskor cirkulerar med jämna intervaller, eller har det hänt något nytt? Vi frågade Iris Schwanck som är direktör på FILI (Finnish Literature Exchange), ett självständigt organ inom Finska litteratursällskapet, med uppgift att främja den finländska litteraturens internationella synlighet.
Hon säger att det finns ett växande intresse för finländsk litteratur internationellt. En bidragande orsak är det svenska Millenniumfenomenet: Stieg Larssons deckare som startade en enorm boom för ”Nordic Crime”. Svenska förläggare är ofta frustrerade på det till synes bottenlösa utländska intresset för svensk och nordisk kriminallitteratur, men fenomenet har också positiva sidor, menar Schwanck. Det har vant den engelskspråkiga marknaden vid utländska titlar; något som kommer även den övriga litteraturen till godo.
– Man kan vara på top-ten-listor även om man kommer från ett mindre land.
Den finländska litteraturen har också blivit mera internationell, säger Schwanck. Den handlar inte längre om nationella angelägenheter, den finska historien och det finska samhället, utan har mera universella teman – mycket för att den yngre generationens författare rör på sig mera, och lever i en mera internationell miljö. Den nya finska litteraturen är därför helt enkelt lättare att sälja i utlandet.
Frankfurt 2014
Schwanck har själv en mångsidig erfarenhet inom kulturadministration. Till utbildningen är hon litteraturvetare och humanist, och skrev sin doktorsavhandling om fransk litteratur vid institutionen för romanska språk vid Helsingfors universitet. Därifrån flyttande hon först till byrån för internationella ärenden inom universitetet, där hon bland annat hade hand om det nystartade Erasmus-programmet. Via CIMO (Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete) och Finska kulturinstitutet i Paris kom hon 2001 till FILI. Hennes arbetsinsats där kulminerar i bokmässan i Frankfurt 2014 där Finland är temaland.
– När det handlar om översättningsrättigheter är bokmässan i Frankfurt den absolut viktigaste internationella händelsen i bokbranschen, betonar Schwanck.
Därför är det till Frankfurtmässan som den finländska bokbranschen för tillfället sätter sitt hopp när det gäller internationellt genomslag. Den dominans av engelskspråkig litteratur som rådde på den internationella bok- och översättningsmarknaden ännu för några år sedan finns kvar, menar Schwanck, men litteraturen från andra språk är tydligt på frammarsch.
– Många förlag är intresserade av litteratur från mindre språk. Men vi behöver stjärnor som Monika Fagerholm och Sofi Oksanen för att väcka intresse.
Av själva litteraturen finns det ändå mycket mera som är väl värt att visa upp.
– Vi har jätteintressanta författare för närvarande. Mycket kvalitetslitteratur, och mycket serier och lyrik som har efterfrågan på festivaler och i tidskrifter. Den finlandssvenska litteraturen är också särskilt stark i fråga om barnböcker. Trots att den finlandssvenska litteraturen är liten är den en väldigt viktig del av den finländska litteraturens ansikte utåt. Jag har alltid velat framhålla att vi är ett litet land med en litteratur på två språk.
Schwanck betonar dock att en stark litteratur i sig inte räcker till för att väcka intresse utomlands.
– Vi kan drömma om att erövra världen med finländsk litteratur, men om vi inte har goda översättare förblir det bara en dröm. Det finns till exempel för få översättare från finska till spanska och kinesiska. Det finns också för få som översätter till engelska.
Det finns ingen systematisk utbildning för översättare från finska till andra språk, berättar hon. Därför ordnar FILI seminarier för översättare som översätter från finska och finlandssvenska. Till exempel ordnade de i fjol ett seminarium för översättare som jobbar med Monika Fagerholms romaner, med sju översättare som deltog. Förra veckan hade de också ett seminarium i München för översättare av finsk och finlandssvensk litteratur till tyska. De har också ordnat mindre seminarier för översättning av lyrik, dramatik och barnlitteratur.
Agenternas nya roll
Schwanck berömmer de finlandssvenska förlagen Schildts och Söderströms för att de under de senaste åren aktivt har jobbat för att sälja översättningsrättigheter, och berättar att de finländska förlagen överlag är i ett brytningsskede i den här frågan. Många av de medelstora förlagen har gått över till att anlita agenturer för att sälja rättigheter till utländska förlag. Schwanck ser det här som en positiv utveckling eftersom det finns behov av specialkunnande.
– Att ta hand om rättigheter i internationella sammanhang är egentligen ett helt annat yrke än att vara förlagsmänniska.
Internordiska Stilton Literary Agency, och finska Elina Ahlback och Burning Bridge, är tre relativt nygrundade agenturer som jobbar med att sälja översättningsrättigheter för finländsk litteratur. Också Salomonsson Agency i Stockholm kan nämnas i det här sammanhanget. Men Schwanck betonar att man i Europa ändå inte är på väg mot ett anglosaxiskt system där agenterna fungerar som mellanhänder mellan författare och förlag. Hon berättar att man i Frankrike har fört samma diskussion om agenturernas roll som nu är aktull hos oss.
– Men i Frankrike, som här, står författarna och förlagen av tradition nära varandra, och man är väldigt lojal.
Vad ska man då göra för att främja översättandet av finsk och finlandssvensk litteratur till andra språk?
– Man måste uppmuntra internationella förlag att bekanta sig med vår litteratur. Man måste vara så professionell som möjligt för det är väldigt hård konkurrens. Man måste veta hur man ska fungera i de här sammanhangen, förstå kontexten – till vilken omgivning vi erbjuder våra författare.
text&foto Nora Hämäläinen
