Rättslärda vid Harvard går in för ett biblioteksprojekt. Så här argumenterar de för sin sak: “Vårt arbete går ut på att föreställa oss biblioteket på nytt från grunden. Drick ur din kaffekopp, stänk lite vatten över ditt ansikte och fantisera ihop allt vad ett bibliotek inte är men kunde vara. Detta får bli vår utgångspunkt. Sedan får vi se vart det leder oss.” (Källa: http://librarylab.law.harvard.edu/librarytestkitchen/).
Ja, biblioteket är alla betydelsers och meningars smörgåsbord. Vad vi gillar är lekfullheten, öppenheten, barnsligheten: världen som föreställning. Men när vi blir äldre uppmanas vi att göra upp en plan: världen som vilja.
Häromdan berättade Elisabet Fornell vid Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet att biblioteket, som äger rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals böcker, har gett ut dem på nytt i ett elektroniskt format och att alla stockholmare (med bibliotekskort) nu kan ladda ner dem för läsning på sina apparater. Det undrades varför bara stockholmarna skulle få tillgång till dessa Myrdalare. Redan följande dag kunde Elisabet Fornell meddela: “Det gick fortare än vi själva trodde: Alva och Gunnar Myrdalböckerna har redan hunnit in i Apples iBookstore, gratis att ladda ner för alla – inte bara stockholmarna”.
Bra gjort, Elisabet. Nu har också jag, som inte är stockholmare, laddat ner Kontakt med Amerika av Alva och Gunnar Myrdal genom iBook-appen. Men här finns ett litet problem. Jag har så många appar för min läsning av e-böcker. Dessutom tycks apparna bli mappar och mapparna appar… För att hålla reda på allt det här kommer jag antagligen snart att behöva en egen bibliotekarie! Och så en annan sak, fast jag kanske låter alltför kritisk. Jag hittar inte utgivningsår. När utkom “Kontakt med Amerika”? Borde det inte stå någonstans i boken?
Nåja, man kan ju alltid kolla på Shelf – en ny app, som hänger nära ihop med Googles boklåda på nätet. Men när jag väl införskaffat Shelf-appen visar det sig att den tillsvidare inte riktigt är expert på att hitta böcker om jag får uttrycka mig så (är det inte lite konstigt när mapparna ska hitta vad jag söker i stället för att jag själv, eller kanske bibliotekarien, ska hitta vad jag söker i mapparna?) Men på laptopen kan årtalet plockas fram på direkten, det gällde bara att peta in http://books.google.fi/books?id=GHqw24YKGDQC&q=gunnar+myrdal+kontakt+med+Amerika&dq=gunnar+myrdal+kontakt+med+Amerika&hl=en&sa=X&ei=PdQoT_33F8mI4gSm1YSyAw&redir_esc=y i Firefox-läsaren så fick jag veta att A.Bonnier utgav boken år 1941.
Slutligen några ord om redigerbar kurslitteratur på engelska. Anna Troy på Sambiblioteket i Härnösand brukar upplysa om läs- och surfplattor, nya webbsidor och e-böcker. Senast råkade jag läsa hennes tips om de redigerbara skolböckerna på den amerikanska webbplatsen www.ck12.org – och med anledning härav skulle jag vilja påstå att flexböcker ökar behovet av bibliotekarier i eller nära skolan. Flexboken behöver förankras i närmiljön.
I och med flexboken blir vi alla gymnasister på nytt, eller för första gången, ifall vi inte tidigare gått på gymnasiet. Flexboken gör allvar av den permanenta utbildningen. Hittills har det livslånga lärandet varit en tom fras men nu ska det bli allvar av!
Mika Böök
