Den digitala revolutionen ställer helt nya krav på biblioteken. Men deras styrka är att de rent naturligt erbjuder service som det elektroniska flödet saknar, säger Rasmus Fleischer.
Pappersboken är död! Länge leve e-boken! Nästan så har det ibland låtit då journalister och bloggare under de senaste två åren slapphänt läst statistiken om den elektroniska bokens triumftåg. Statistiken visar visserligen att försäljningen av e-böcker har ökat explosionsartat under 2011 och 2012, men ofta är rubrikerna missvisande och några internationella siffror är svåra att hitta. Men e-boken kommer inte att ta över världen. Det är den svenska historikern, debattören och författaren Rasmus Fleischer övertygad om. Dels har det att göra med pappersbokens status.
– Inga författare debuterar med e-böcker. För att bli tagen på allvar som författare, måste du fortfarande publicera en bok i tryck.
En annan orsak att ta rapporterna om pappersbokens död med en nypa salt är just statistiken. Ofta hänvisar man till amerikanska nätaffären Amazon, senast i fjol då företaget uppgav att e-böcker nu är den bokform man säljer mest av. Det finstilta förtäljer ändå att man då delat upp pappersböckerna i hårdpärmade böcker och pocketböcker, och att de tillsammans fortfarande är nästan dubbelt så populära som e-böcker. Vidare visar det sig att man endast räknat med skönlitteratur för vuxna. Och man ska också komma ihåg att t.ex. Amazon gärna lyfter fram e-böckerna, eftersom företaget driver en aggressiv kampanj för sin läsplatta Kindle. Så trots att man ibland får känslan av att e-böckerna kör som digitala ångvältar över stackars gamle Gutenbergs tryckpress, är dominansen inte riktigt så total. Siffror från 2011 visar att e-böckernas andel av den totala bokförsäljningen i USA var runt 15 procent och i Storbritannien runt 8 procent. I Finland är förhållandet ungefär det samma som i Storbritannien. Exakta siffror för hela världen är svåra att få tillgång till, eftersom det inte finns någon instans som aktivt samlar in internationella försäljningssiffror för både pappers- och e-böcker.
Född digital
Trots att pappersbokens ställning är starkare än vad domedagsprofetiorna vill göra gällande, är det ändå klart att e-bokens popularitet växer nästan exponentiellt. Under 2011 ökade försäljningen av e-böcker med flera hundra procent i både USA och Storbritannien. Men vad innebär då egentligen det här? Det var en av frågorna som Rasmus Fleischer försökte svara på under sitt föredrag på Finlands svenska biblioteksförenings årsmöte i Helsingfors i augusti. Fleischer, som skrivit boken Det postdigitala manifestet och dubbelutgåvan Boken & Biblioteket. Framför allt vill Fleischer avdramatisera e-boken.
– Alla böcker föds som e-böcker. Författaren skriver boken som e-bok på en dator, den skickas som en digital fil till en förläggare, som redigerar den och sedan skickas den som en digital fil till tryckeriet.
I det skedet kan boken antingen publiceras som en digital version på nätet eller tryckas upp – den bok som vi känner som en traditionell bok är egentligen bara en utskrift av en elektronisk bok – en postdigital produkt.
Både pappersboken och den digitala boken har sin plats på marknaden, anser Fleischer, men för bibliotekens del gäller det att lyckas anpassa sig till den nya digitala marknaden, och framför allt hitta den nisch som internet inte kan erbjuda. Fleischer menar att det inte alls är givet att den klassiska läsplattan och publiceringsformatet e-pub blir bestående.
– I och med att Amazon kopplat sina e-böcker till sin läsplatta Kindle är den väldigt stor i USA, medan vi i Europa verkar föredra surfplattor, eftersom de är mer dynamiska.
Läsplattorna är på så sätt mer som traditionella böcker att de endast har en funktion, medan surfplattorna kopplar upp användarna till vad Fleischer kallar för ”flödet”, den informationsström som försiggår till exempel på sociala medier. Den ström av information, disinformation och underhållning som är detta flöde, invaderar en allt större del av vår verklighet. Under en kort pratstund efter föreläsningen, säger Fleischer att biblioteket kan vara ett alternativ.
– Biblioteket kan erbjuda utvägar ur det flödet genom att välja vad det erbjuder och syssla med en slags positiv diskriminering.
En stor del av de e-böcker som näthandlarna erbjuder är direkt ”spam” eller skräp, som är designade för att lura folk på pengar. En bok som inte är bra nog att publiceras av ett förlag, kan till exempel publiceras av författaren själv på nätet. Utbudet av böcker inom ett visst ämne är så gigantiskt, eftersom hyllutrymmet inte är begränsat på nätet, så att en potentiell läsare kan ha mycket svårt att avgöra vad som är bra och vad som bara är strunt. Och det är här biblioteket kommer in.
– Det kan vara en frizon både från flödet och från den övervakning som näthandel med e-böcker för med sig.
Unik instans
När det gäller att utnyttja det som nätet erbjuder, menar Fleischer att biblioteket kan fungera på samma sätt.
– Nästan varje dag grundas nya nätbokhandlar, vilket betyder att om du skriver in en boktitel i google, får du sida efter sida av bokhandlar som vilja sälja dig boken, men den första recensionen kommer kanske först på den tionde sidan. En tanke är att biblioteken i framtiden kunde kunde samla ihop recensionerna och fungera som förmedlare av litteraturkritik.
Fleischer säger att biblioteken varit trögstartade i fråga om att anamma den digitala eran, men att man för ungefär två år sedan vaknade upp och började samarbeta för att se till att också digitala böcker i framtiden ska finnas på biblioteken, något som till exempel finländska författare varit motsträviga till. Biblioteken börjar allt mer framstå som de sista utposterna för den socialistiska grundtanken om avgiftsfrihet och tillgänglighet som det nordiska välfärdssamhället grundades på. Rasmus Fleischer tror inte att den ställningen är hotad, folk vill ha sina bibliotek, speciellt nu i en tid då en yngre generation allt mer börjar värna om informationens frihet.
– Däremot kommer kampen att bli hård mellan förlag och bibliotek. Biblioteken vill hålla avgifterna så låga som möjligt, medan förlagen vill höja dem.
Och vad händer då om förlagen vägrar att låta e-böckerna lånas gratis och istället vill införa ett hyrsystem?
– Ja, då kommer det att stiftas lagar som tvingar förlagen att låta låna ut böckerna, säger Fleischer bergsäkert.
Men en sak är säker, biblioteken kommer att bestå. I dagens ändlösa flöde av information och impulser att välja och vraka mellan, behöver vi också ställen där vi kan stiga ut ur detta bombardemang av intryck. Bibliotekens varumärke är att de kan erbjuda högklassiga tjänster, personlig vägledning och ett sållat urval.
– Det har ett värde i sig.
text&foto: Janne Wass
