BÄTTRE VA’ RIK FRÅN BÖRJAN
Vårt hem krävde en ny köksmankka. Den gamla hade fallit i golvet en lång natt. Dess bättre stod julen för dörren. Fem före stängningsdags den 23 december traskar jag således in i Musta Pörssi i Hagnäs. Bara för att nu titta runt lite, om det sku finnas nåt billigt.
Kontanterna på fickan, märkte jag, hade räckt till en dräglig ministereo av märket Sony med radio, cd- och kasettspelare. Men högt uppe i HIFI-heaven där jag plötsligt fann mig, kändes ”hyvä perussetti” inte längre som ett vinnande argument. Jag började söka mig mot lyxavdelningen, mot de allt dyrare och snitsigare kombinationerna, tills ögonen föll på en absolut designpärla, en Yamaha TSX-10, kromad, väggmonterbar och med genomskinligt cd-lock så man ser skivan snurra.
SNACKET GÅR – PENGEN RULLAR
I den klassiska industrin var det förbjudet för arbetarna vid löpande bandet att samtala under arbetstiden. Kommunikation mellan bluecollars ansågs störa produktionen och kunde rentav betraktas som sabotage mot företaget. Tillät man snacket gå dröjde det inte länge innan donarna började slappa till eller uppvigla varandra till strejk. ”Montera och håll käft, alltså. Munlädret kan du vädra på fritiden”.
Detta är bilden av en klassisk löpandebandfabrik av Henry Fords modell. Produktionen gick på högvarv Ð genom att skapa utbud väckte man också en efterfrågan. ”överproduktion? Bah, inget att oroa sig för”.
Men under 40- och 50-talet satte den japanska bilfabrikanten Toyota igång ett experiment som skulle revolutionera den industriella produktionen. Man tog steget in i den post- fordiska tiden genom att låta utbudet börja reagera på efterfrågan. Slut på slöseriet och överproduktionen, bort med allt extra fett från den smidigt trimmade fabriken. Samtidigt fick också kommunikationen en helt ny betydelse. För att kunna reagera på marknadens växlande krav blev information och kommunikation lika centrala som luften man andas, lika viktiga som elektricitet.
EKONOMIN KOLONISERAR SPRÅKET
Christian Marazzi är professor vid Italienska yrkeshögskolan i Schweiz. Han studerade samhällsvetenskaper och ekonomi vid universitetet i Padua och London School of Economics och doktorerade vid City University of London. Han har undervisat i New York State University och i Lausanne, och rönt stor uppmärksamhet i Frankrike, Tyskland och Italien där han betraktas som en av samtidens främsta ekonomiska teoretiker.
Marazzis mest kända verk är Il posto dei calzini – La svolta linguistica dell’economia e i suoi effetti nella politica (1994) där han undersöker inkommensurabilitetsproblemet (via frågan om strumpornas plats då de tagits av fötterna) och ”den språkliga vändningen” inom produktionen i den moderna ekonomin. år 1998 kom E il denaro va – Esodo e rivoluzione dei mercati finanziari, översatt ungefär ”Och pengen rullar – Finansmarknadernas exodus och revolution”. Boken behandlar ekonomins övergång från fordism till postfordism och hur vi alla tvingas bli små aktieägare (se artikeln på s. 10). Marazzis senaste verk heter Capitale & linguaggio – Dalla new economy all’economia di guerra vars tankegångar Akseli Virtanen redogör för.
