Som en fluga i konstvärlden
I Sarah Thorntons reportagebok hamnar institutioner som Christies och Sotheby’s under lupp.
Även för en konstnär kan sättet konstvärlden funkar på vara svårt att förstå. Vad är det för mekanik som trissar upp priserna på vissa konstnärer till astronomiska summor? Vad får en konstnärs stjärna att lysa starkare än miljoner andras? Vad gör resursfördelningen i konstvärlden ojämnare än i det omgivande samhället? Och varför är klyftorna stora trots att konstfolket ofta räknar sig höra till vänstern?De här frågorna kan man söka svar på i Sarah Thorntons bok Seven days in the Artworld. Thornton är sociolog och verket är en reportagebok som försöker ge en panoramabild av konstvärlden genom att berätta om sju dagar som hon tillbringar på sju olika konstinstitutioner. Det är alltså en fly on the wall-skildring som lustfyllt breder ut sig i detaljer, och som tar fasta på några utvalda personer som resten av konstvärlden belyses genom. Mest av urverket och kapitalet som driver konstvärlden får man nog syn på i kapitlet som handlar om auktionshusen i New York. Christies höstauktion är på gång, och vi lär oss hur man bjuder på verk, och hur man låter bli. Vi lär oss också hur man klär sig, och vad man inte ska ta på sig. Armani går, men Prada är farligt då personalen kan vara klädd i det.Mer intressant är kanske att auktioner med levande konstnärer är ett relativt nytt fenomen som inte funnits före 50-talet. Intressant, såtillvida då auktionerna nu blivit en så självklar del av konstvärlden, att auktionspriserna kan fälla eller göra en konstnärs karriär. Åtminstone den kommersiella delen av karriären vilken ur detta perspektiv förstås är den som är värd något.
Mellan öst och väst
In i konstbranschen kom Chiho Aoshima genom Takashi Murakami. Sin inspiration hämtar hon bland annat från begravningsplatser.Chiho Aoshima (f.1974) blandar fritt i sina verk. Influenser verkar komma både från uråldriga japanska traditioner och det senaste av sciencefictionens framtidsvisioner.
Ett imperium i konst
Konsumtionskritiskt eller kommersiellt? Takashi Murakami integrerar konst i business.
Den japanska kulturen skiljer inte på samma sätt som den västerländska mellan hög- och lågkultur. Den traditionella japanska konsten har till stor del varit träsnitt, och därmed reproducerbar och ofta också berättande. Ur det perspektivet är det svårt att motivera varför till exempel serier skulle vara någon lägre stående konstform.Detta är klart en av förklaringarna till hur Takashi Murakami och hans företag kan sälja sina konstverk både på Sotheby’s och samtidigt som billiga varor i butiker världen över utan att förlora i trovärdighet.
