VEMS ÄR MEVLANA RUMI 2007?

av Heidi Johansson

 

År 2007 blir det 800 år sedan sufimystikern Mevlana Rumi föddes, och UNESCO har beslutat sig för att lyfta fram hans filosofi av kärlek och tolerans i form av ett temaår. Ironiskt nog har utlysningen hittills mest provocerat fram gräl kring Rumis egentliga hemland.
Rumis, eller Mevlana Celaleddini Rumis (1207–1273), dikter har sedan 1997 legat på bestsellerlistorna i USA. Madonna ochDonna Karan har använt sig av Rumi-citat och Oliver Stone vill göra en film kring hans liv. En 400 sidor tjock volym av Rumis poesi som kom ut 2001 blev en storsuccé. Så långt kunde man tro att Rumi inte behöver något temaår – och att hans dikter redan blivit allmängods.
Redan ett par månader innan temaårets början fick Helsingfors uppleva en försmak av de dansande dervischerna. Savoy hade besök av en tjugo man stark trupp av sufimusiker och dansande dervischer från Konya i Turkiet som 2–3.10. presenterade sin konst och Rumis filosofi.
Tisdagen den 3 oktober föreläste professor Jaakko Hämeen-Anttila på Helsingfors universitet om Rumis liv och diktning, varefter dervischerna själva svarade på frågor om sin konst. En kvinna undrade vad dervischerna tänker på medan de snurrar i sema-ceremonin medan en annan undrade om dervischerna tar illa upp ifall hon skulle börja praktisera sema hemma i sitt vardagsrum. Dervischerna skrattade och välkomnade alla som vill vara med – alla som kommer till Konya blir ”mevlever”, sägs det.
Vem Rumi tillhör verkar dock vara en het potatis. När publiken redan var på väg ut ur föreläsningssalen bad dervischerna på nytt om ordet. Publiken gick artigt tillbaka och satte sig i sina stolar. ”Mevlana Rumi bodde största delen av sitt liv i Turkiet och han kände sig mycket turkisk. Han är alltså en turkisk storhet”. Generade skratt hördes i salen efter det överraskande fumligt paketerade budskapet.
I en artikel på nätet, skriven av den iranska journalisten Soudabeh Sadigh, kan man på liknande sätt frapperande många gånger läsa att Rumi var persisk. Sadigh påpekar att Rumi föddes i det forna Persien samt att han skrev på persiska, och menar att hans sanna identitet avsiktligt förbisetts av UNESCO som försatt huvudansvaret och -festligheterna till Afghanistan, Egypten och Turkiet.
Mevlana Rumi föddes i nuvarande Afghanistan år 1207, och kom att skriva nästan hela sin produktion på persiska fastän familjen senare flyttade till Turkiet. Han undervisade lag i den turkiska staden Konya tills en dag år 1244 då en vandrande mystiker vid namnShams-e-Tabrizi (ung. solen från Tabriz) kom till staden. Mevlana lämnade läraryrket och drog sig tillbaka med Shams för att diskutera sufism. Tre år senare försvann Shams, varpå Rumi började skriva dikter om kärlek. Han upplevde att Shams ännu talade genom honom, så han kallade sin diktsamling Shams-e-Tabrizis dikter.
I Rumis fotspår föddes de dansande dervischernas traditioner. Konya är fortfarande dervischernas andliga centrum, och Rumis gravplats finns där. Dervischerna eftersträvar genom sin sema-ceremoni ett tillstånd av död innan själva döden inträffar. I den heliga ceremonin symboliserar den höga kamel-ullshatten gravstenen för Rumis ego, och den vita breda kjolen hans egos svepduk. När dervischen tar av sig sin svarta mantel föds han in i andlig sanning. I slutet av ceremonin klär han igen på sig den, vilket innebär ett återinträde i den materiella världen. Dervischens ena hand är rest upp mot himlen och den andra riktad ner mot marken för att leda ner gudomlighet mot jorden.
När Turkiska republiken grundades 1920 förbjöds alla religiösa brödraskap, så idag hör dervischerna rent administrativt till Kulturministeriet. Ifjol kom sema-ritualen med på UNESCO:s lista över immateriellt kulturarv.
Till minne av Mevlana Rumis livsverk och för att lyfta fram hans kärleksfulla och toleranta filosofi har UNESCO utlyst år 2007 till Rumis år – liksom 2006 är Mozarts år. När man läser Ptolemy Tompkins artikel om Rumi i Time Asia Edition och får veta att Rumi älskade det ironiska, det bisarra och det absurda inser man dock att han själv mest av allt vore road över vad denna utnämning lett till.

Heidi Johansson

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.