Sort Stue är ett veritabelt rappbigband, med hela tio medlemmar. De arbetar utanför skivbolagens stränga ramar och kontrakt, som de själva uttrycker det, och har nu gett ut sin andra skiva. Artisterna varierar något på den första och andra skivan, men budskapet är detsamma. Musiken de producerar är veritabel Köpenhamn-underground, med starka vänsterinfluenser. Skivan Der Er Blod Overalt utkom för några veckor sedan. Albumet är ett gör-det-själv-album, man kan ladda ner både musik, lyrik och pärmbilder och sedan klistra och limma ihop sin eget lilla Sort Stue-skiva. ”Ka’ du li’ den, ka’ du brænde den…”.
Alla låtar på “Der er Blod Overalt” är mycket kritiska mot det danska samhället och speciellt den danska regeringen, men kritikens karaktär varierar något från stycke till stycke. Inledande ”Lesterlude” har enkel rytm och melodi samtidigt som Lesters rap ger en rätt klar bild av vad Sort Stue handlar om: aggressiva, provocerande texter vars syfte är att elda upp vänstern och ungdomen. Rage Against the Machine à la Danmark, om man så vill.
Även om vissa av sångerna är väldigt anarkokommunistiskt laddade och har våldsam lyrik är det ändå den lugnare sidan av Sort Stue som är den starkaste. Det bästa på skivan är den lekfulla kritiken av småborgerligheten och inte den aggressiva antidanska kritiken. När det rappas om våldsamt motstånd, blod som flyter och flaskregn finns risken att de gör sig till åtlöje. En stor del av lyriken är antagligen inte gjord på allt för stort allvar, utan ingår mera i den klassiska rapmachojargongen. Men med den våldsamma machodelen är risken stor att det seriösa politiska budskapet går förlorat. I rappvärlden brukar machismen främst gå ut på att kritisera andra rappartister, men Sort Stue koncentrerar sig på att kasta skit på den danska staten och internationella kapitalistiska organisationer.
När en grupp består av tio medlemmar är det klart att alla länkar inte kan vara lika starka, och så är även fallet med Sort Stue. I regel håller rappen hög nivå, när rytmen och den fyndiga lyriken finner varandra, men vissa låtar förstörs helt enkelt av att alla rappare inte håller samma klass. När aggressiviteten tonas ner och samhällskritiken skruvas upp är Sort Stue som bäst, och det skulle de bäst uppnå om några av rapparna kunde förstå att rapp inte är deras grej.
Melodierna på Der Er Blod Overalt är enkla och väldigt ”hemmamekade”, men de har en idé och en lekfullhet. Det absolut bästa spåret på skivan är ”Taenk een gang”, som kombinerar allt det som är bra med Sort Stue: en rolig melodi, fyndig lyrik och stark rytm. Det bör dock nämnas att det krävs ett ordentligt ljudsystem för att melodierna och rytmerna skall komma till sin fulla rätt. Man lägger ändå snabbt märke till att det inte är fråga om några väldigt erfarna musiker i Sort Stue. Melodierna fungerar men upprepas för mycket i stället för att utvecklas. Låtarna kunde också oftare brytas upp av refränger, eftersom det ibland blir otroligt träigt att lyssna på samma rytm.
Så länge musikerna i Sort Stue utvecklar sina tekniska talanger och rapparna håller sig till en något mindre aggressiv samhällskritik kan Sort Stue bara blir bättre.

Hela skivan kan laddas ner på www.sortstue.org.

Jockum Hildén

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.