Harry Cleavers klassiska introduktionsbok till Kapitalet har nu getts ut på svenska.

Harry Cleaver, professor vid University of Texas, Austin, skrev 1979 en bok i protest mot de rådande ortodoxa, filosofiska och nationalekonomiska Marx-läsningarna. Mot dessa ställde han en politisk, klasskampscentrerad läsning, influerad av många olika källor, främst de italienska operaisterna, den franska Socialisme ou barbarie-strömningen samt den lilla i USA aktiva Johnson-Forest-fraktionen. Resultatet var en introduktionsbok till Kapitalets första boks första kapitel, Reading Capital Politically. Syftet var att stöda en vidare läsning av Marx, att uppmana till en sådan läsning och att samtidigt visa att man genom en användning av Marxs forskningsmetoder inte skall anta sig komma fram till samma resultat som då de ursprungligen användes på 1800-talet. Politiskt placerade sig Cleaver på ett ganska självklart sätt för en kritik av de flesta vänstertraditioner, speciellt de som då var vid makten i det förra Sovjetblocket, men också av de socialdemokratiska, kommunistiska och trotskistiska partierna i väst, samt en klasscentrerad analys av de stora kriserna kring tiden då boken skrevs, oljekrisen och matkrisen. Och lika självklart var det för honom att se samhällets grundläggande konflikter som öppna och oavgjorda.
En svensk översättningen fick vänta trettio år, till våren 2007, då Roh-Nin förlag gav ut Att läsa Kapitalet politiskt, med motiveringen att ”det sena 70-talet på sätt och vis [är] början på vår tid. Det så kallade keynesiansk-fordistiska arrangemang som präglat efterkrigstidens ekonomi, med sin betoning på storskalig tillverkningsindustri, hade så smått börjat haverera.”
Boken (och Marx) ses av utgivarna som ett verktyg också för en förståelse av vår dags kriser.”Man kan tycka att Cleaver ibland tecknar såväl klassrelationen som den marxistiska traditionen i väl grova drag. Visst finns det mycket att tillägga och mycket som hyvlas av lite väl snabbt. Men det stora värdet med denna bok är att den etablerar ett sorts strategiskt fokus. Den drar uppmärksamhet till vad som är av den mest avgörande politiska betydelsen: hur vi kringskär kapitalets strategier och koordinerar nya kampcykler.”

Underhållande kritik


Inledningen, som tar upp de första hundra sidorna av 274, ger egentligen ganska lite av det vapen som boken påstår sig vara. Det är en ganska lättläst genomgång av de olika Marx-läsningar som Cleaver kritiserar och går till attack emot, oftast ganska underhållande men utan desto större relevans för dagens debatt. Å andra sidan redovisar Cleaver också sina egna inspirationer och källor, rörelser och teoretiker som han stulit tolkningar av, med korta presentationer av rådskommunistiska traditioner och den italienska ”nya vänstern”, operaisterna. För dem som har ett behov av att placera in Cleavers tolkningar i ett historiskt perspektiv är inledningen nog så nyttig, men de flesta kan med fördel göra som översättarnas plan för en studiecirkel föreslår och starta kring sidan 105 där själva Marx-läsningen kör igång.
Och den kör i gång på allvar. Varan, varuformen och dess historiska roll som något kapitalet påtvingat samhället får en lättförståelig genomgång, kryddad med bakom-kulisserna-tolkningar av varför Marx själv gjorde som han gjorde. De historiska exempel som finns i själva Kapitalet fördjupas, och exempel från andra delar av Kapitalet, Grundrisse och andra Marx-texter slängs in som förklarande och förtydligande parenteser. Cleaver satsar också på att försöka få fram den humoristiska Marx med sina vampyrer, zombieliknande dött arbete och människor som föredrar lösdriveri och kriminalitet framför ett underkastande inför den kapitalistiska industrin.
Själva boken är en underbar liten pocket med snygg pärm och formgivning, om än pappret som den är tryckt på är av ganska låg kvalitet. Det känns lite som gammalt öststats-wc-papper, något som hippa Roh-Nin borde se upp med i framtiden. Men kanske det inte spelar så stor roll, då boken enligt rykten är på väg att läggas upp för gratis nerladdning på förlagets hemsida, liksom deras tidigare Copy Me – Samlade texter från Piratbyrån från 2005. Papper är ju sååå 1800-tal.

Studiecirkel


I Helsingfors testkörde vi de svenska översättarnas förslag till studiecirkel, det vill säga en korsläsning av Cleaver och Marx, över en månads träffar, med en överraskande konstant deltagargrupp på kring tio personer, växlande en del med utlandsresor, sena jobb och annat som kommer i vägen.
Av oss hade enbart en större tidigare Marx-läsningserfarenhet. Detta, kombinerat medDeleuze, Guattari och Zizek, ledde till att vi hade någon som lätt kunde ta på sig en förklarande roll när vi stötte på problematiska eller svårförstådda termer både i Cleaver och Marx.
En annan deltagare som var med igenom hela studiecirkeln har utbildning inom utvecklingsekonomi, som oftast ledde till en hjälpsam kritisk läsning av materialet. De andra deltagarna refererade till sina varierande studier (filosofi, journalistik etc) men också långt till personlig erfarenhet, så som läseplanen uppmanade till. Speciellt diskussionen kring värde, bruksvärde och bytesvärde blev djupare genom reflektioner kring det själva utrymmet där studiecirkeln möttes, det ockuperade huset på Elimägatan, och det faktum att fem av deltagarna har politisk erfarenhet från husockupationsrörelsen.
Att ta tag i Marx och göra politiska läsningar av de rådande förhållandena, klassammansättning och konflikter i samhället känns relevant. Cleaver och Marx är båda goda verktyg för ett nerbrytande av moralistiska uppfattningar kring hur saker borde vara, och leder i stället in på hur saker är, och vem och vilka som förtjänar på det. Dessutom ställs så klart frågor kring vad som kan och bör göras. En alldaglig, vitt utbredd aktivitet som vi kollade på var den fria distributionen av digitalt och digitaliserbart material över internet och hur den hänger ihop med klassförhållanden, vilka som vinner och vilka som förlorar. Andra områden som spontant steg fram, i jämförelse med Cleavers analyser av de stora kriserna på hans tid, olje- och matkriserna, var kriser inom bostadsmarknaden, utbildningssektorn och skolväsendet. Frustrerande blev bara Cleavers sätt att använda termer först och sedan säga att de skall förklaras senare, samt att den svenska studieplanen på ett ställe refererar till en term som inte alls behandlats i det stycket av boken, det absoluta mervärdet.
Över huvud taget har Cleaver en optimistisk inställning till klassens möjlighet att upphöja sig från att vara ”klass i sig” till ”klass för sig” genom konkreta kamper och solidaritet, något som självklart inte delas av den mer realistiskt eller realsocialistiskt sinnade vänstern som alltid, alltid vill tala om det realistiska, om behovet av partikontroll och återhållsamhet. Det känns konstigt nog uppfriskande med en trettio år gammal text som så att säga går tillbaka till källor, rötter och radikalism och påminner om det som den nordiska Vänstern så vill glömma i sin kamp om medbestämmande i förtrycket. ”Den grundläggande poängen att arbetarklassen kämpar för att avsluta sin existens som sådan, måste man hålla i minnet under alla diskussioner om ”kommunism”.
Och det är väl kommunism det gäller när vi talar om allas tillgång till det goda?
Att läsa Kapitalet politiskt kan köpas på roh-nin.net och laddas ner på samma hemsida, eller på thepiratebay.org, en piratsida som, på tal om marginalisering, aktivt understöds av Grön Ungdom, Vänsterunga och Liberala Ungdomsförbundet i Sverige.
Kollektivet Micke Brunilas vänner tar ingen credit för en text som är en produkt av den dialektiska processen

 


Harry Cleaver: Att läsa Kapitalet politiskt. Roh-Nin förlag 2007

Markus Drake

Lämna en kommentar