Stora förändringar skildras genom små människors levnads-öden. I Ulrika K. Engströms bok Den harmoniska revolutionen får vi möta personer som på olika sätt speglar de genomgripande omvälvningar det kinesiska samhället genomgår. Titeln anspelar på Det harmoniska samhället, den politik som president Hu Jintao lanserade 2003, och som man ville skulle leda Kina mot stabilitet och välstånd.

År 1980, några år efter Maos död, skildrade Cecilia och Sven Lindqvist en annan omtumlande period i Kinas nutidshistoria i intervjuboken Vad skulle Mao ha sagt? Denna fråga är fortfarande aktuell för flera av intervjupersonerna. Då efter Maos död såg man början på övergången från planekonomi till marknadsekonomi och det var egentligen där dagens Kina skapades. I Engströms bok möter vi ett Kina som är helt fokuserat på att nå ekonomisk framgång och där det stora flertalet vänder politiken ryggen. Vi får möta punkare, miljöaktivister, bönder, affärsmän och oppositionella. Engström delar upp dem i patrioter, rebeller och vanliga kineser. De är förhoppningsfulla men uppgivna. Få vågar gå utanför de givna ramarna och många är nöjda så länge den egna ekonomin utvecklas i positiv riktning.

”Det tjänar ingenting till att vara emot regeringen. Det enda som händer är att du själv blir arresterad. Därför är det inget smart sätt att uttrycka sig på, för du kan inte förändra något på det sättet längre. Nu måste du tänka annorlunda”, säger punkaren Lu Chen, som menar att punken i Kina bara är en diffus frihetslängtan.

Engström har bott flera år i Kina och många av dem vi möter i boken är vänner till henne. Zat Liu är en ung kvinna, som har gjort en snabb karriär i Kinas blomstrande ekonomi och är Engströms bästa vän. Zat har en bror, vilket är ganska ovanligt i ettbarnspolitikens Kina. På landsbygden är det tillåtet med två barn om det första barnet är en flicka. Föräldrarna valde i det här fallet att satsa på den mer begåvade dottern. Rubbade könsroller och familjehierarkier leder till avundsjuka och bitterhet. Zat har ett välbetalt jobb på ett utländskt företag och hon tycker om att ta för sig av Shanghais nattliv, men hemma spelar hon rollen som lydig familjeflicka. Omgivningen anser att hon borde gifta sig, men själv tycker hon att det vore svårt att slå sig till ro bakom en traditionell kinesisk man.

Bonden Wang Junbin har hamnat i en klassisk kvinnofälla sedan hans fru lämnat honom ensam med deras 4-årige son och tagit dottern med sig. Han har inte kunnat uppfylla den traditionella rollen som familjeförsörjare, och därför föraktar hans fru och dotter honom. Nu har han svårt att hinna med att ensam ta hand om sonen samtidigt som han tvingas att ta tillfälliga byggjobb i stan för att få in några pengar alls. Han har inte ens råd att ta ut skilsmässa.

Bäst blir skildringen av de personer som är Engströms egna vänner. Ju mindre hon känner intervjupersonerna, desto torftigare blir beskrivningen. På det stora hela är jag väldigt förtjust i den här boken. Det känns på sina ställen mer som en novellsamling än som en reportagebok. Engströms text rinner fram och boken är synnerligen lättläst och svår att lägga ifrån sig.

  • Ulrika K. Engström: Den harmoniska revolutionen, Norstedts 2008.

Kristoffer Lieng

Lämna en kommentar