Det är i år tjugo år sedan Saddamregimens giftgasanfall mot den kurdiska staden Halabja, då 5000 människor dödades. I mars reste Viveca Dahl omkring i irakiska Kurdistan som idag är ett relativt stabilt område med egen regering och parlament.

Den här delen av Irak fick självstyre som en följd av det första Irakkriget 1991 och är i dag ett förhållandevis stabilt område med en egen regering och eget parlament, vilket många inte känner till i och med att rapporteringen från Irak domineras av det som händer i landets södra och mellersta delar.

Regionen har tagit emot många irakier som av säkerhetskäl sökt sig norrut – vilket har lett till stigande priser som i sin tur slår mot de fattigaste. Det byggs intensivt och som i alla samhällen i snabb förvandling är kontrasterna stora.

Exakt hur många invånare Kurdistan har är okänt. Någon folkräkning har inte genomförts sedan Saddams tid, då antalet kurder systematiskt undervärderades. Men det rör sig om cirka fyra miljoner. Den stora majoriteten är muslimer, men till exempel i Kurdistans administrativa centrum Erbil finns en liten kristen stadsdel.

FAKTARUTA

Kampen i korthet
•     kurderna i Irak inledde en väpnad kamp för större självständighet på 30-talet
•     den leddes av Mustafa Barzani, far till irakiska Kurdistans nuvarande president Masoud Barzani
•     på 40-talet resulterade kampen i en kortvarig kurdisk republik på iransk mark
•     på 50-talet förhandlade Barzani om självständighet med regeringen i Bagdad, vilket ledde till interna stridigheter kurderna emellan
•    1970 godkände Bagdadregeringen det kurdiska språket och etniciteten, men erkännandet formulerades på ett sätt som Barazani och hans parti KDP (Kurdistans demokratiska parti) inte ansåg sig kunna godkänna
•    därför återupptog Barzani den väpnade kampen 1974, med stöd av Iran och USA
•    1975 splittrades KDP i och med att Iraks nuvarande president Jalal Talabani grundade PUK (Kurdistans patriotiska union)
•    Saddamregimens Operation Anfal 1986-89 innebar en våldsam upptrappning av våldet mot kurderna
•    1991, då västalliansen inledde det första kriget mot Irak, reste sig också kurderna
•    upproret (”revolutionen”) krossades men resulterade ändå i förlängningen i självstyre, efter förhandlingar ledda av Jalal Talabani
•    1994–1997 exploderade spänningarna mellan KDP och PUK i ett inbördeskrig
•    i ett skede var kampen så bitter att PDK tog hjälp av Saddams armé för att bekämpa PUK
•    kurdiska peshmerga spelade en militär roll också i det andra Irakkriget 2003
•    under 2000-talet har regionen enats och fått en gemensam regering.

Viveca Dahl

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.