Försvarsminister Häkämies åkte till Israel (Helsingin Sanomat 24.3.2009). Med på resan fick han som sällskap Eero Heinäluoma (SDP) och Anni Sinnemäki (De Gröna). Vad gjorde den finländska delegationen i Israel? I artikeln kommer det fram att Finland säljer militär teknologi till Israel. Resan gjordes delvis för att bekräfta fortsatt handel. Det konstateras i artikeln att Israels politik inte påverkar handeln. Häkämies krävde att Israel genomför en utredning kring möjliga krigsförbrytelser i samband med massakern i Gaza. Något mera otroligt har man inte hört på länge. Eller kan någon ge ett exempel på ett enda land som lyckats reda ut sina egna krigsförbrytelser utan en oberoende utredning och domstol? Kanske vi kan spara pengar på alla juridiska nivåer med den här metoden, om man misstänker att någon begått mord, ber man personen göra en intern utredning och rapportera. I stället för att kräva att Sudans president kallas till internationella brottmålsdomstolen, skulle vi kunna konstatera att “skulle ni kunna ha en intern utredning där i Sudan, fixa det här, så att vi kan fortsätta sälja militärt material åt er”.

I sig är det inte förvånande att det här händer. Det förvånande är att vi låter det hända. Låter dylika kommentarer om “interna utredningar” bara sjunka in. Vi är väl tränade antar jag. Det kommer att fortsätta så länge ingen “starts some shit”. Man undrar vad den externa och interna oppositionen gjorde på resan, var det för att tysta kritik, eller är De Gröna och demarna gladeligen med på lite utlandsresor?

Förutom etiska och moraliska argument mot handeln kan man även kolla EU:s uppförandekod för vapenexport. Den är inte bindande men skall fungera som riktlinje. Uppförandekoden har åtta kriterier, i andra kriteriet står det att ett land skall: “a) inte att utfärda exportlicens om det föreligger uppenbar risk att den tilltänkta exporten kan komma att användas för internt förtryck” och “b) från fall till fall och under beaktande av materielens art att iaktta särskild försiktighet vid utfärdande av licenser till för länder där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har konstaterats av behöriga FN-organ, Europarådet eller EU.“ Samt i sjätte kriteriet påpekas det att “Medlemsstaterna kommer bl.a. att beakta köparlandets tidigare uppträdande i fråga om /…/ b) dess uppfyllande av sina internationella åtaganden, i synnerhet i fråga om icke-användning av våld, även enligt internationell humanitär rätt som är tillämplig på internationella och icke internationella konflikter.”

Uppförandekoden är från 1998, i december samlades EU:s utrikesministrar för att förstärka och bekräfta uppförandekoden, det är nu som den prövas i verkligheten.

Om Israel är en passande handelspartner kan man själv bedöma, material finns. Det finns en hel del högklassig forskning om Israels förbrytelser mot mänskliga rättigheter, av både internationella (Amnesty International och Human Rights Watch) och lokala (israeliska B’tselem och palestinska Al Haq) människorättsorganisationer.

För det som man kunde ha påverkat har man ansvar. Vi är alla delansvariga för Israels politik, mera direkt tack vare handeln som pågår mellan länderna. Vi kan ändra på det. Ta kontakt med din riksdagsledamot, låt inte det här bara glida förbi. Kräv att Finland stoppar handeln med Israel tills en oberoende utredning av händelserna i Gaza genomförts.