Amazonas regnskog skövlas i snabb takt och politikerna dansar efter de stora jordägarnas pipa. Finns det grogrund för en hållbar miljöpolitik i Brasilien?
Alfredo och Ana Maria da Costa är bönder inne i Amazonas. Deras 14 hektar ligger i kommunen Bel Terra, nära sammanflödet mellan den klara Tapajósfloden och den bruna Amazonas. På små plättar i skogen odlar de majs och mandiok, de samlar också frukter och andra förnödenheter från regnskogen. Förändringarna i klimatet började år 2000 då agrobusinessen kom till området. Jordägare från södra Brasilien köpte systematiskt upp små egendomar, högg ner regnskogen. Trävarorna betalade sig bra, och sen sådde de soja på de allt större fälten.
– Många såg det som en möjlighet, de sålde jorden för något de tyckte verkade en förmögenhet och flyttade till stan, säger Ana Maria. Men de hamnade i stans periferi, ofta utan jobb och sen var pengarna slut. En del flyttade tillbaka, men då hade de ingen jord kvar längre, utan fick maka ihop sig hos släktingar. Sojan för bara elände med sig, naturen förstörs.
Alfredo och Ana Maria var organiserade i lantarbetarfacket som nu började göra motstånd. Medlemmarna såg hur regnskogen försvann och hur folk tvingades in i städerna. De genomförde protester och möten. Vid borgmästarvalet 2004 stöttade de en kandidat från Partido dos Trabalhadores – PT. Han vann valet och ändrade på reglerna. Den mark småbrukarna odlade var egentligen offentlig mark, så försäljningen stoppades eftersom den var olaglig.
Men även den andra sidan är stark, i senaste valet vann de majoritet i fullmäktige. Just i den här kommunen lyckades man stoppa skövlingen, men kanske bara tillfälligt.
Lukrativ soja
Bel Terra ligger vid något som kallas för sojafronten, och under de senaste åren har sojan expanderat snabbt i Amazonas. Det är stora vinster att göra på tropiska trädslag och priset på mark är fortfarande lågt. Sojan är en av Brasiliens viktigaste exportprodukter och har gett stora vinster till dem som försett sig med mark. För skrupulösa jordägare finns det många sätt att erövra jord, man kan köpa den för nästan inga pengar, man kan hävda att man har kontrakt på den, man kan jaga bort småbrukare och indianer, eller så kan man helt enkelt börja bruka den utan tillstånd.
Det är mycket svårt att övervaka Amazonas och det går fortfarande att muta sig fram.
Den brasilianska staten har lagt upp planer på hur man skall minska den illegala avverkningen. Samtidigt framför den mäktiga jordägarmaffian ett antal förslag i den brasilianska kongressen, om hur den legala avverkningen kunde utökas. För närvarande måste en jordägare i Amazonas behålla 80 procent av regnskogen på egendomen. Man vill minska andelen till 50 procent och samtidigt ta bort ett antal delstater från det område som nu räknas som Amazonas. Jordägarna har redan fått igenom straffrihet i efterhand för den skog som avverkats illegalt.
Likgiltiga politiker
Vägen från Bel Terra till huvudorten Santarem är spikrak. På bägge sidor är regnskogen avverkad, den skymtar bara vid horisonten. Endast på ett ställe når skogen vägen, det är arméns övningsområde.
I Santarem arbetar Davide Pompermaier på organisationen Saúde e Alegria för att hjälpa småbrukare med deras jordbruk. Tanken är ekologisk odling på naturens premisser.
– Jag börjar snart se det som en förlorad strid att få vår regering att föra en hållbar miljöpolitik. Detta trots att vår president Lula da Silva kommer från fackföreningsrörelsen. Jordägarintresset är för starkt. Hur skall det sedan gå när han avgår om två år? De presidentkandidater som nu finns verkar vara ännu mer ointresserade av miljön.
Davide ser hur agrobusinessen stormar fram och hur den i praktiken har stöd av staten. Det är inte bara sojan som hotar Amazonas. Mycket av det billiga brasilianska köttet kommer från kor som betar på avskogad mark. Sockerrören finns redan i regnskogen för att förse oss med etanol.
Davide bläddrar fram en skrift på sin dator:
– Jag blir bestört när jag ser vad regeringen tänker, se nu rekommenderar de verkligen palmoljan. Vi vet ju hur den fungerat i andra länder, som Indonesien där oljepalmen är ett stort hot mot regnskogen. Nu ger man den grönt ljus i Amazonas. Regeringen har dessutom ytterligare förslag på växter som skulle fungera som råvara för biodiesel här.
I Brasilien är miljöorganisationerna mycket bekymrade. De har suttit med i en parlamentarisk kommission för att diskutera hur sojan kan begränsas. För någon månad sedan lämnade de kommissionen i protest mot jordbruksministerns agerade. De menade att han aktivt drev på avskogningen. Skövlingen av regnskogen står för hela 70 procent av utsläppet av växthusgaser i Brasilien. För ett halvår sedan lämnade miljöministern Marina Silva sin post. Hon ansågs av många som den sista försvararen av Amazonas i regeringen. Kanske är det nu bara den internationella opinionen som kan rädda Amazonas.
