Hbl:s veckobilaga Volt har nu mognat till månadsbilaga och det första resultatet droppade ner i postluckan på lördag morgon 25/4. Tidnigen är tjockare och de som har klagat på att den ofta har varit renons på seriösare försök till tanke bjuds nu på ”Volts nya essäserie”, också kallad Analysen.
Den första texten i serien är varken essä eller analys utan snarare en lägesöversikt av aktuella utmaningar kring jämställdhet på den finländska arbetsmarknaden. Skribenten är Carl Haglund, före detta chefredaktör för Studentbladet och Papper, numera statssekreterare och för närvarande också EU-valskandidat.
Det länder Haglund till heder att han har valt ett sådant ämne att skriva om. Han visar här att han hör till en ny generation av unga, manliga, borgerligt liberala politiker som tänker på samhället i strukturella termer och söker strukturella lösningar på orättvisor. Inför det stundande valet förefaller ämnet också vara strategiskt lyckat, då det kan locka röster från ett flertal kvinnor för vilka den 30-åriga karriärkometen Haglund inte är ett naturligt politiskt identifikationsobjekt.
Där Haglund mest fokuserar på löneskillnader mellan könen, hänvisar Marjukka Liiten i Helsingin sanomat 26/4 till en europeisk jämförelse gjord vid Åbo universitet, enligt vilken Finland 2005 hade en betydligt högre andel kvinnor (13%) utanför arbetslivet än Holland och Norge (4%), och även högre än Tyskland (8%) och Storbritannien (10%). Som en viktig orsak framställs de finländska kvinnornas höga benägenhet att stanna hemma med barnen. Något överraskande kanske, eftersom det i Finland finns ett täckande nät av subventionerad, kommunal dagvård, och en subjektiv rätt till dagvårdsplats oberoende av föräldrarnas livssituation.
Haglund hänvisar till lågkonjunkturen på 90-talet som en av bovarna till kvinnornas sämre villkor på arbetsmarknaden. Den finländska valfriheten, i form av möjlighet till hemvårdsstöd för föräldrar med upp till treåriga barn, har också ibland pekats ut som en faktor som stärker en ojämställd karriärutveckling, eftersom den betydligt oftare utnyttjas av kvinnor.
Förutom vaksamhet kring ojämställd löneutveckling behövs det, i den nuvarande lågkonjunkturen, kollektiva insatser för att arbetslivet inte ska bli för krävande för att vara förenligt med omsorg om små barn.
Nora Hämäläinen
