Den tyske socialpsykologen Harald Welzers Klimatkrig är ingen bok för optimister. Däremot är det en trovärdig analys av hur krig och andra våldsamma konflikter ser ut på 2000-talet – och vilken roll klimatförändringen spelar i utvecklingen.
Boken har undertiteln Varför människor dödar varandra på 2000-talet. Följdriktigt ägnar Welzer en stor del av boken åt krig och konflikter som socialpsykologiska fenomen. Han kritiserar samhällsvetenskaperna för att se krig som undantag från normal samhällsutveckling och menar att teoribildningen kring bruket av våld därför är svag eller icke-existerande.

Hur kunde judeförföljelserna i Nazityskland uppfattas som normala, rentav eftersträvansvärda av en stor del av medborgarna? Vad fick vanliga hutuer i Rwanda att mörda sina tutsigrannar med machete? Nyckelbegreppet är, enligt Welzer, shifting baselines, att referensramen för vad som är normalt, moraliskt eller accepterat omärkligt förflyttas. Människor är blinda för förändringar som inträder långsamt och gradvis och dödandet kan bli meningsfullt för förövarna.

Våld är alltid en möjlig handlingsväg i konflikter och klimatkonflikter är inte annorlunda i det hänseendet. Welzer analyserar framtiden utgående från historien och nutiden. Han visar på aktuella trender inom krigsföring, bland annat privata eller halvstatliga truppers ökande betydelse, för att måla upp trovärdiga scenarier för 2000-talets konflikter, i vilka klimatförändringens sociala följder spelar en betydande roll.

Folkmordet i Darfur i Sudan kan enligt Welzer ses som det första klimatkriget. Konflikten handlar i grund och botten om tillgången till mark och kontrahenterna är nomadiserande boskapsskötare och bofasta bönder. Perioder av katastrofal torka, ökenspridning och tilltagande erosion har gjort tillgången till användbar mark allt sämre och befolkningsökningen har förvärrat problemen. En studie gjord av UNEP (FN:s miljöorgan) konstaterar också enligt Welzer att varaktig fred inte kan uppnås i Sudan så länge miljöbetingelserna och överlevnadsmöjligheterna förblir desamma som idag.

Enligt Welzer blir konflikter som den i Darfur allt mer sannolika i och med att klimatförändringen fortskrider. I synnerhet i Afrika, där många stater är bräckliga, blir konflikterna lätt långvariga utnötningskrig. Både mellanstatliga krig och inbördeskrig breder ut sig mera i de fattiga delarna av världen som inte har resurser att värja sig mot klimatförändringens följder.

De rika industrialiserade länderna har däremot goda utsikter att anpassa sig till klimatförändringen, men kraftigt ökande flyktingströmmar från drabbade regioner hotar leda till en allt omänskligare flyktingpolitik. Här poängterar Welzer att man borde diskutera ansvarsfrågorna på nya sätt. Frågan om utvecklingsländer ska ha rätt att släppa ut växthusgaser i samma utsträckning som den industrialiserade världen har gjort, förvärrar problemen. Däremot kunde man se ett ansvar hos industrialiserade länder att ta emot klimatflyktingar – eftersom det är våra utsläpp som har förstört deras miljö.


Harald Welzer: Klimatkrig. Varför människor dödar varandra på 2000-talet. Översättning från tyska av Jim Jacabsson. Daidalos, 2009.

Linus Lång

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.