Förra veckoslutet kunde man följa med strömmar av prydliga, välklädda unga människor som gick genom Berghäll mot samma mål. De möttes i Södervik i Helsingfors, där den sjätte Flow-festivalen gick av stapeln.Flow är en plats där trendig subkulturell musik möter en nästan kylig stilmedvetenhet. Artister som fått plats tack vare enträget och målmedvetet arbete i gör-det-själv-anda spelar för en publik som ställer det estetiska högt bland sina prioriteringar. Ett samlande ord för publik och flera av årets artister är “hipsters”. Senast dryftades begreppet i nyhetsmedia av journalisten Veera Luoma-aho på Helsingin Sanomats söndagsspalt under Flow-veckoslutet.

Hipsterkulturen utdömdes av Luoma-aho som ett medelklassfenomen. De juppiga barnen till hippiegenerationen jagar efter autenticitet som ragg på krogen. Från föräldrar till barn har politisk revolt ersatts av en raffinerad stilmedvetenhet. Men även under den neonskimrande ytan av trendjackor finns det ett motstånd att upptäcka.

Flow är en dyr festival. Bakom de soliga ansiktena i publikhavet under spelningarna ligger en hel massa svettigt skitarbete för att inkassera glädjen. Folk tar snutt-

jobb vid sidan om studierna, pysslar ihop egna festivalarmband och löper över och krälar under staket för att komma åt det goda. De laddar ner skivor för att kolla upp artisterna på förhand. Det är många som inte får plånboken fylld av sin eventuella medelklassighet men ändå väljer att delta – trots mödan och besväret. Begäret för något vackert, något skönt och något äkta är starkt.

Samtidigt som vänstern har tappat substans har den tappat stil. Ett banalt faktum är att för en bred vänster räcker det inte idag att bara återfinna substans. Åtminstone en del av oss måste också flytta positioner ifråga om bilder, form och ljud. Inte för att uttryck och innehåll helt går att skilja åt.

Kreativiteten på Flow är en outnyttjad resurs – som redan nu inhägnats med stängsel, sura ordningsvakter och dyrt öl. Livskraftiga politiska projekt behöver sådana här källor för att kunna sprida sig effektivt. Så som när kampen om Ungdomshuset mobiliserade – eller snarare mobiliserades av – allt från punkare och rappare (the usual suspects) till en bredare skara med allt från elektroniska artister till folkmusiker. Slutresultatet blev en bred, inkluderande och mångfaldig kamp.

Ett exempel från andra sidan är den italienska fascistiska studentorganisationen Blocco Studentesco. Organisationen har med ett aggressivt socialt budskap och mycket utstuderad stil i futuristisk tappning lyckats bli en av de största ungdomsorganisationerna i Italien.

Hipsterkulturens begär för stil och autenticitet är inte uppdelat efter något enkelt klassmönster. Att kalla hipsterkulturen för en medelklassrörelse är vilseledande, ja medelklassigt i sig. Likaså fixerar man då ett begär som är rörligt och oförutsägbart.

---

Flow Festival, 13–16.8.2009, Helsingfors.