Efter finanskrisens utbrott har kampen mot skatteparadisen – som setts som delskyldiga till krisen – förts med ökat eftertryck och överraskande framsteg har nåtts. Schweiz har tvingats luckra upp banksekretessen, som av många medborgare uppfattats som en del av den nationella identiteten. Också Finland har i ord anslutit sig till kampen mot skattesmitning, men i handling verkar man tvärtom vilja konkurrera med andra skatteparadis.
Denna gång handlar det om förvaltningsregister för fondandelar – något som inte precis låter mediasexigt. Finansministeriet har i ett år arbetat på ett lagförslag om saken, utan att det väckt nämnvärd uppmärksamhet, tills Helsingin Sanomat nyligen tog upp kritik som riktats mot förslaget.
Vi har sedan tidigare ett system med förvaltningsregister för börsaktier. Det innebär att ägare till aktier kan vara anonyma och låta någon bank förvalta sina aktier. Systemet gäller för utländska ägare, men också finländare kan agera via bolag t.ex. i något skatteparadis. Av börsbolagens aktier är 52 % deponerade i förvaltningsregister. För Nokia är siffran hela 89 %, och här är det internationella ägandet säkert verkligt. Men när andelen t.ex. i UPM-Kymmene är 58,6 %, i Nokian Renkaat 58,9 %, i Konecranes 51,6 % kan man undra om det utländska intresset verkligen är så stort, eller om det delvis är inhemska ägare som kamouflerat sig.
Genom att vara anonym kan man undvika skatter, både för försäljningsvinster och för dividender. För de senares del stadgar lagen visserligen att börsbolagen ska innehålla förskottsskatt på 28 % av alla som inte kan visa att de inte är skyldiga att betala så mycket. Det har dock visat sig att bolagen inte följt lagen och att skattemyndigheterna inte insisterat på att lagen ska följas. Skattestyrelsen och finansministeriet har ansett att det med tanke på ”bolagens förtroendeskydd” (vad det nu sedan kan vara) inte finns orsak att vidta några åtgärder och justitiekanslern har godkänt detta. Summan som staten går miste om beräknas uppgå till en miljard euro om året.
Trots att systemet för aktiernas del varit omdiskuterat och kritiserat vill man nu utvidga det till fondandelarna. Finansbranschens centralförbund har lobbat för detta och motiverat det dels med lika behandling av aktier och fondandelar, dels med att reformen skulle öka det utländska intresset för finländska fonder. Man har optimistiskt förutspått att volymen skulle öka från nuvarande 10 miljoner till hundratals miljoner eller t.o.m. miljarder euro, vilket skulle öka lönsamheten och sysselsättningen i branschen.
I sitt utlåtande om lagförslaget varnar dock Janne Marttinen, ledare för Virke-projektet, för att reformen kan leda till ökad skattesmitning och penningtvätt. Om inte myndigheterna får fullständiga uppgifter om fondandelarnas verkliga ägare kan lagförslaget innebära en ”skatteparadislagstiftning”, anser han.
I Virke – utvecklingsprojektet för myndighetssamarbete – samarbetar finansministeriet, skattemyndigheterna, polisen, tullen och utmätningsmyndigheterna för att bekämpa den grå ekonomin och den ekonomiska brottsligheten.
Projektet är knutet till finansministeriet, men där lyssnar man mera på finansbranschens centralförbund än på de myndigheter som försöker begränsa skattesmitningen och den grå ekonomin. Det är inte överraskande, ministeriet har gått i spetsen för de marknadsliberala reformerna i vårt land. Den föregående stora ministeriereformen gjorde slut på arbetsministeriet, som anslöts till näringsministeriet som en underordnad del. Nu skulle tiden vara inne att desarmera finansministeriet på något liknande sätt.
Peter Lodenius
