När jag i tiden läste tidningar i Indien – det var för närmare fyrtio år sedan, när jag besökte mina föräldrar i New Delhi – var det två saker som förundrade mig.

Den ena var de äktenskapsannonser som anhöriga till unga män satte in och som alla betonade att enbart ljushyade kvinnor kunde beaktas. Och när unga kvinnors anhöriga annonserade efter unga män betonades antingen kvinnans ljusa hudfärg eller också hennes hemgift. Den andra saken fick jag anledning att tänka på häromdagen när jag läste danska Weekendavisen: den var att nyheter om Europa så gott som alltid var förpassade till tidningens baksida och ofta var finstilta.
Västvärldens storhetstid är förbi, det är den singaporeanska diplomaten och akademikern Kishore Mahbubanis budskap. I en intervju för Weekendavisen om sin bok The New Asian Hemisphere. The Irresistible Shift of Global Power to the East låter han förstå att denna storhetstid i själva verket varit ett historiskt undantag: fram till 1820 var Indien och Kina de ledande ekonomierna och så kommer det att bli igen, väst borde ägna öst mer uppmärksamhet: ”När EU använder så mycket tid på att diskutera interna angelägenheter är det som om passagerarna på Titanic skulle gå omkring på däck och flytta vilstolar medan skeppet sjunker.” I resten av världen har man haft stor respekt för åtskilliga västliga värderingar – som deklarationen om mänskliga rättigheter – men inte minst tortyren av fångarna på Guantanamo har visat att västmakterna kan bryta mot sina egna värderingar. Nu är det hög tid för väst att ta konsekvenserna av sin statusförlust: ”Varför ska England och Frankrike med bara 100 miljoner människor och kraftigt minskat inflytande globalt vara ständiga medlemmar av FN:s säkerhetsråd och inte Indien med en miljardbefolkning och kontinuerligt växande inflytande? Varför måste Internationella valutafonden ledas av en europé och Världsbanken av en amerikan?”
Ja, varför? Vid närmare eftertanke behöver man väl inte vara singaporean – eller indier – för att undra. Det kan räcka med att man är finländare eller svensk.

Merete Mazzarella

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.