Döden är inte slutet

av Zinaida Lindén

Hos Alejandro González Iñárittu har döden alltid varit starkt närvarande. Likväl vibrerar hans filmer (Amores perros, 21 gram, Babel) av liv. Man frestas att förklara det med hans latin-amerikanska påbrå. Den magiska realismen präglar även Biutiful. Denna oerhört tragiska film bjuder på så starka och råa känslor att vi anemiska nordeuropéer kippar efter andan.

”Tysta är dina ögonfransar och ditt hjärta”, viskar Uxbal (Javier Bardem) till en död pojke i en likkista. Efter att ha blivit diagnosticerad med cancer har Uxbal fått den övernaturliga förmågan att kommunicera med de nyligen avlidna. Han använder den för att hjälpa dem med övergången från liv till död.

Uxbal är inget helgon. Han är en småfifflare som navigerar i Barcelonas skumma gränder. Hans ”affärsverksamhet” omfattar kinesiska fabriksarbetare och senegalesiska gatuförsäljare av piratvaror. Uxbal har vårdnaden över sina två barn vars mamma (Maricel Álvarez) är manodepressiv. Med i bilden finns en svekfull bror (Edoaurd Fernández) samt en mytomspunnen far som Uxbal aldrig fått träffa.

En del trådar i filmen för tankarna till Stephen Frears Dirty Pretty Things och immigrantproblematiken, men främst handlar Biutiful ändå om en mans nedstigande i dödsriket. In i det sista vågar Uxbal inte berätta för sina närmaste om sin sjukdom. Ändå försöker han ordna det för dem och för flera andra i sin omgivning, men hans goda avsikter kolliderar med den tragiska slumpen.

Slumpen var huvudtemat i 21 gram. Där försökte González Iñárittu bygga en ”ark” åt de överlevande, likt Kieslowski i färgtrilogin. I Biutiful finns ingen ”ark”, men en av karaktärerna uttrycker en förhoppning om att ”omvärlden ska ta hand om barnen.” Det räcker knappast, men det som håller hoppet uppe är den oövervinnliga strävan efter godheten som kännetecknar filmen.

Bardem har prisats mycket för sin rolltolkning. I våras mottog han Guldpalmen i Cannes för bästa manliga huvudroll. Bardem i all ära, men utan Rodrigo Prietos fenomenala kamera skulle han inte imponera lika mycket. Denna estetiskt fulländande film är ett resultat av ett samarbete mellan några av vår tids mest personliga begåvningar.

Är Biutiful större än livet? Onödigt mörk? Alldeles för krävande och tilltrasslad? Måhända, men den enorma energi som filmen utstrålar lämnar ingen oberörd.

Zinaida Lindén

Biutiful. Spanien/Mexiko 2010. Regi: Alejandro González Iñárittu. Manus: Alejandro González Iñárittu, Armando Bo, Nicolás Giacobone. Foto: Rodrigo Prieto. I rollerna: Javier Bardem, Maricel Álvarez, Edoaurd Fernández, Diaryatou Daff.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.