Många stora och svåra teman trängs på de drygt tvåhundra sidor som utgör Jolin Slottes debutroman Fråga aldrig varför, tvivla aldrig mer.
Den mystiska Åkerblomrörelsen, övergrepp och misshandel, cancer, död och saknad, mörka familjehemligheter som lever kvar i flera generationer och komplicerade familjerelationer präglade av kommunikationssvårigheter. Jolin Slottes debutroman Fråga aldrig varför, tvivla aldrig mer är ingen enkel historia. Berättelsen spänner över en lång tidsram, med fragmentariska hopp mellan fyra generationer och fyra olika kvinnors liv. Ett brett persongalleri med en ansenlig mängd litterära gestalter att hålla reda på tvingar läsaren att hålla tungan rätt i munnen. Samtidigt som läsaren får en inblick i kvinnornas liv och personliga problem serveras det liksom i förbifarten ett historiskt perspektiv på hur vardagen förändrats i och med den moderniseringsprocess som samhället genomgått under 1900-talet.
Romanens huvudperson Silja är en ung kvinna från Karleby som studerar i Helsingfors. Silja ger sig av på ett kort besök till barndomsstaden för att se till sin ensamma pappa, vilket ger upphov till några intensiva dagar då Silja tvingas konfrontera sitt förflutna. Saknaden efter sin döda mamma, förtigda familjehemligheter och förträngda barndomstrauman dyker upp i tät följd.
Förutom Silja får läsaren även bitvis bekanta sig med hennes mor Agneta, mormor Ingrid och mormorsmor Rut, i korta, fragmentariska stycken. Agneta och Ingrid utgör mest av allt en förbindelselänk mellan Silja och Rut, eftersom Rut är romanens andra viktiga person.
I samband med Rut vävs den beryktade Åkerblomrörelsen in i berättelsen. Som ung flicka i ett fattigt och sargat Österbotten låter sig Rut ryckas med av väckelsepredikanten Maria Åkerbloms löftesrika ord om en bättre framtid. Under några år lever Rut som medlem i den strängt religiösa och närmast sektlika Åkerblomrörelsen, innan hon blir utslängd utan vidare förklaring. Rut återvänder till Österbotten och bildar familj, men får länge leva med åkerblomstämpeln, med misstro och sneda blickar från grannarna i bygden.
Samtidigt som Silja har många trådar att reda ut vad henne själv beträffar, intresserar hon sig också för Ruts bakgrund. Anknytningen till Åkerblomrörelsen är något som varken Rut själv eller någon annan i familjen talat särskilt öppet om. Men trots att Silja har många tankar att bearbeta är hon en huvudperson som det är svårt att få grepp om, och riktigt nära henne kommer man som läsare först mot slutet, då allt mera av hennes av bakgrund uppdagas. Att allting inte står rätt till kan visserligen anas mellan raderna, och i samband med det slås man som läsare av en växande känsla av obehag.
Fråga aldrig varför, tvivla aldrig mer representerar språklig diversitet. Romanen rymmer finska inslag, en rejäl dos finlandismer, (så som karkki och lippis) samt dialogbitar skrivna på österbottnisk dialekt. Berättelsen hoppar i tid, mellan det förflutna och nuet, i korta fragmentariska stycken. Det är ingen lättsmält roman, då det innehållsmässigt förekommer många trådar som spretar i olika riktningar. Den här romanen skulle på grund av sitt digra innehåll vinna mycket på att skrivas ut till en ännu längre berättelse, med ett mindre fragmentariskt grepp, där de olika kvinnornas historier skulle behandlas mera som kronologiska helheter. Åkerblomrörelsen väcker många frågor, och är en av de saker som skribenten gärna skulle ha fått gå ännu närmare in på. Trots sitt rika innehåll känns boken en aning obalanserad, som om för många avslöjanden är koncentrerade mot slutet.
Fråga aldrig varför, tvivla aldrig mer är en roman som lämnar läsaren i en sorglig sinnesstämning. Den lyckas uttryckligen illustrera vad som händer om det som är dåligt får gå igen i flera generationer, och hur förtigandet trasar sönder människor då ingen vågar ta tag i det som är svårt. Slottes roman rymmer stort potential för eftertanke och vidare reflektion.
Anna von Bonsdorff
Jolin Slotte: Fråga aldrig varför, tvivla aldrig mer. Schildts, 2011.