Isländska aktivistgruppen Hemvärnet tvekar inte att ta till civil olydnad för att stoppa de vräkningar som fortfarande pågår i finanskrisens kölvatten.
– Vårt mål är inte att vara populära. Vi är inte intresserade av politiska diskussioner. Vårt enda syfte är att försvara människors hem, säger orvaldur Óttar Gulaugsson, talesman för Hemvärnet, eller Heimavarnarlii som de heter på isländska. Vi träffas på Café Haiti, ett litet fik i Reykjaviks hamnkvarter. orvaldur orvaldsson, som var med och grundade Hemvärnet under vintern 2009, är i antågande.
Finanskrisen som drabbade Island år 2008 innebar rasande huspriser och en inflation som blåste upp lånen. Sedan dess har orvaldur Óttar Gulaugsson sett hundratals människor förlora sina hem till bankerna. Till sommaren räknar han med att många kommer att bli tvungna att bo i tält. Islands återhämtning har på sistone blivit ett dominerande tema i den internationella rapporteringen. Men det handlar framför allt om landets möjligheter att betala sina borgenärer i Storbritannien och Nederländerna. För stora delar av Islands folk märks ännu ingen återhämtning av.
I skuldfällan
Totalt 200 hushåll genomgår i skrivande stund skuldsanering hos en ombudsman, inrättad av regeringen. Hittills har 2 483 ansökningar till ombudsmannen om skuldsanering godkänts. Det som erbjuds dem är att få sina lån frusna under en period om sex till tolv månader om de istället betalar 60 procent av marknadshyran för sin bostad. Men många har inte ens råd med det, eftersom hyrorna har stigit markant på grund av krisen. Efterfrågan på hyresmarknaden har ökat och hyresvärdarna har ofta egna lån som behöver betalas av.
Av de 200 personerna i skuldsanering är cirka 120 stycken antingen arbetslösa eller pensionärer, och har alltså ytterst dåliga utsikter att förbättra sin ekonomiska situation på kort sikt. Det som väntar dem är att banken säljer deras hus.
– Långt ifrån alla som vräks är sådana som skuldsatte sig upp över öronen under åren före kraschen. Jag ägde själv 40 procent av min lägenhet, och många var i samma situation, men i och med krisen gick alla tillgångar vi hade bundit i våra hem upp i rök, säger orvaldur Óttar Gulaugsson. Hemvärnets manifest är enkelt och klart: gruppens syfte är att skydda människor som hotas av vräkning på grund av ”orättvisa fordringar”. Skyddet består i att Hemvärnet bildar en mänsklig sköld kring huset. Ibland lyckas de stoppa eller åtminstone förhala vräkningen – ibland är banken mer bestämd och tillkallar polis för att skingra gruppen.
Opålitliga medier
– I det läget är det vissa i gruppen som skulle vara beredda att ta till knytnävarna. Men så långt har det ännu inte gått. Vi förstår ju att polisen har ett övertag gentemot oss och att de kommer att göra vad som krävs för att banken ska få lägga beslag på egendomen. Hemvärnet vet att de inte har någon chans att stoppa varje enskild vräkning som pågår. En betydande del av deras mål är därför att skapa uppmärksamhet i media, för att göra allmänheten medveten om vad som pågår.
Slutligen anländer den andra orvaldur. Han är snickare och har bott i Sverige i flera år. Han hälsar på svenska och fyller sedan i där hans vän slutade.
– Tyvärr är medierna väldigt opålitliga här. Ena dagen är vi hjältar, andra dagen är vi skurkar. Organisationen har ingen formell struktur eller ledning. De som riskerar att bli vräkta kan kontakta Hemvärnet och be om hjälp. Då träffas alla medlemmar för att diskutera och utvärdera situationen. Därefter är det upp till var och en om de vill delta i aktionen eller inte. När de sedan går till handling är det husägaren som styr allt. De får bestämma vad de vill att Hemvärnet ska göra och hur mycket motstånd de ska sätta in.
– Deras ord är vår lag, säger orvaldur orvaldsson.
Inga hjältar
Hemvärnet fungerar även som moraliskt stöd åt dem som förlorat sina hem och medlemmarna försöker också efteråt hjälpa till så gott de kan. Inte sällan händer det att de som blivit vräkta själva går med i Hemvärnet. Ombudsmannen för skuldsanering som regeringen inrättade 2010 har visat sig vara en otillräcklig insats, menar Hemvärnet. De efterfrågar en helhetslösning och säger att de åtgärder som vidtas nu är tillfälliga och för individcentrerade.
– Även om staten skulle ingripa för att de 200 i skuldsanering inte ska hamna på gatan så står det tusen till och väntar på att få hjälp av ombudsmannen, säger orvaldur orvaldsson.
Hans kollega anser att ansvaret för situationen till stor del ligger hos bankerna.
– Människor här blev ständigt uppringda av bankfolk som uppmanade dem att ta billiga lån. Lånen bör rullas tillbaka till januari 2008, före kollapsen, menar de.
– Vi behöver en schysst lösning. Det är förstås svårt att uppnå. Kostnaden för en sådan faller delvis på skattebetalarna och folk som aldrig tog några lån före krisen. Men vi är ett litet samhälle och vi måste kunna ställa upp för varandra för att få en ordentlig och långsiktig lösning på problemet.
Några hjältar eller martyrer ser de sig inte som.
– Vårt mål är först och främst att få upp ögonen på islänningarna, och därigenom få dem att stå upp för sig själva och sina grannar.
text&foto Axel Kronholm
