Den perfekta familjen

av Viveca Tallgren

I år är det fyrtio år sedan den danska författaren Suzanne Brøggers debut Fräls oss från kärleken utkom. I sin senaste bok återvänder Brøgger till familjetemat. I Til T drabbas kängurumamman Lady Gaga av panik och hotar att begå självmord.

”Alla de äktenskap vi läser om i tidningarna är stjärnlyckliga tills de går i upplösning. Jag tror att dessa desperata förevisningar av lycka baserar sig på ett förfärligt behov av att bekräfta att äktenskapet är möjligt, åtminstone för andra. Det spelar ingen roll hur vårt eget går. Det viktiga är att bevara tron”, skrev Suzanne Brøgger i sin debutbok Fräls oss från kärleken.

I år är det 40 år sedan den kontroversiella boken kom ut i Danmark. I tiderna upprörde den sinnena så mycket att vissa tidningar inte ens vågade recensera den. Brøgger satte fingret på en öm punkt då hon kritiserade äktenskapet, familjen och kärleken i dess institutionaliserade former. Boken har kallats en feministisk kampskrift, men 70-talets kvinnorörelse hade svårt med Brøgger och hennes livsstil, inte minst för att hon kritiserade den för att efterlikna männen. Brøggers livsföring och extravaganta klädsel föll inte heller i god jord.

Sedan debuten 1973 har Suzanne Brøgger skrivit över 25 böcker. Med anledning av 40-årsjubileet har hon gett ut en ny bok, Til T, hennes romandebut. Boken målar ett porträtt av en dysfunktionell familj som består av Lady Gaga, hennes man Jakob, tonårsdöttrarna Sulamit och Bibsen samt 4-åringen Pelle. I första kapitlet väljer den neurotiska Lady Gaga att på en utfärd döpa om sig själv och sina barn efter figurerna i Nalle Puh: modern heter nu Kängu, döttrarna Tiger och Nasse och lillpojken Kängubarnet. Redan att åka på utfärd tillsammans tycks vara problematiskt för familjen, och när morföräldrarna ringer och säger att de kommer på te drabbas de av panik. De har varken en ordentlig servis, mjölk eller te hemma. ”Att göra något tillsammans har nästan blivit omöjligt. Var och en följer sina egna intressen. De har blivit ensamma – tillsammans”, står det i ett av romanens nio kapitel.

Kängu och Jakob är för obalanserade för att klara av föräldrarollen. Kängu hotar med jämna mellanrum att begå självmord och det blir i själva verket barnen som skall hålla ihop familjen.

 

Kärnvapen och kärnfamilj

Då jag träffade Suzanne Brøgger i hennes lägenhet i Köpenhamns centrum för att prata om den nya boken flöt samtalet genast in på familjen.

– Kärnfamiljen är ju en sorts detonerad atombomb, splittringen av den stora släkten. ”Från kärnvapen till kärnfamilj” heter ett kapitel i Fräls oss från kärleken, och det är faktiskt samma klyvning av kärnfamiljen jag beskriver i den nya romanen. Handlingen utspelar sig år 1958, då man var engagerad i atomer och atomfaran.

Brøgger förklarar att hon skrev Fräls oss från kärleken i en kulturrevolutionär tid, som bars opp av ett hopp om en ny framtid. Kvinnorna lämnade sin traditionella plats och tog sig ut i världen.

– Idag lider de inte av samma depressioner som då, men de är mera utbrända. Det ger mera stress att både göra karriär och sköta barn och hushåll. Familjen är också oerhört idealiserad idag och det ställs enorma förväntningar på den. Det är ett perfektionsideal som inte kan realiseras i verkligheten, säger Brøgger.

I sin roman angriper Brøgger vår tids dominerande individualism. Den har sitt ursprung i 50-talet, då familjen började frigöra sig från släktens kvävande band. Man kunde äntligen leva sitt eget liv utan inblandning. Men frigörelsen har också en baksida.

– Lady Gaga är helt frigjord. Hon har tre underbara barn, ett intressant arbete och en man som hon gift sig med av förälskelse, men hon har inte det bra. Därför har resten av familjen det inte heller bra. I likhet med andra moderna familjer är alla i denna familj rätt ensamma. De har svårt att göra något tillsammans, för alla är mest upptagna av sig själva.

Genom sitt Nalle Puh-tema har Brøgger valt att skapa en humoristisk distans till romanens dystra familjära problem. Hon ville inte skriva en socialrealistisk roman, det betonar hon. De danska recensionerna har varit blandade – kritiken har riktats speciellt mot just denna aspekt i romanen, och mot den dominerande allvetande berättaren.

 

Misslyckas i Paris

Brøgger är mest känd som essäist. Varför valde hon nu romangenren?

– Man kallar ju genrerna för erfarenhetsbearbetning. När man ska bearbeta nya erfarenheter kan man inte använda den gamla formen. Jag kunde inte använda någon annan form än romanen till denna historia.

I medierna har det spekulerats en del på vad T:et i bokens titel betyder, för det betyder väl både ”att komma på tebjudning” och att vara tillägnad någon vars namn börjar med T?

– Jo, men jag kommer inte att avslöja vad T:et står för, säger Brøgger med ett gåtfullt småleende.

Suzanne Brøgger har skrivit sen 12-årsåldern och hon visste redan på gymnasiet att hon ville bli författare. Före författaryrket hade hon dock också andra planer.

– Jag reste till Indien och ville studera indiska religioner, jag ville bli mannekäng och misslyckas i Paris, jag studerade franska och ryska på universitetet men blev aldrig färdig. Jag följde Hemingways råd att dra i fält och beskriva det verkliga livet och var både i Vietnam och i Mellanöstern när Palestinska befrielsefronten skapades. Jag var flera gånger i Afghanistan, och till skillnad från många andra reportrar reste jag helt allena och utsattes för lite av varje.

När hon sedan började skriva säger hon sig ha haft turen att känna en förläggare som var intresserad av hennes manuskript. Reaktionerna på Suzanne Brøggers böcker och person har alltid varit starka och växlat mellan mytiskt upphöjande och indignation.

– Jag har alltid velat komma underfund med det man inte talar om, och jag tror att jag ofta har rubbat grundvalen med mina böcker. Jag inser också att jag har skrivit böcker som har förändrat folks liv.

 

Viveca Tallgren


Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.