Virus brukar sägas vara ett gränsfall mellan levande och död materia. Konceptet har hittat in i kulturen genom teorier om hur sociala fenomen sprider sig som en smitta. Vi blir allt oftare värdkroppar för olika kulturella virus, såsom internetmemer och virala marknadsföringskampanjer, och samtidigt skördar ebolaviruset liv efter liv i Västafrika. För att få en djupare inblick i vad virus är och hur de fungerar har Ny Tid talat med Simon Larsson, medicine doktor och AT-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Vad exakt är ett virus?

– Virus kan ses som transportbehållare för arvsmassa (RNA eller DNA). De kan överföra genetiskt material mellan celler, individer och även arter (exempelvis TBE från fästingar, eller Ebola som man misstänker kommer från en typ av fladdermöss). Virus kan reproducera sig själva eftersom att deras arvsmassa innehåller all information som behövs för att bilda avkommor, som i sin tur kan infektera celler och reproducera sig inuti dessa. Virus är beroende av cellernas maskineri för att bland annat skapa nya proteiner som behövs för att bilda nya viruspartiklar och har ingen egen energimetabolism. De är därmed intracellulära parasiter och kan inte ses som ”levande varelser”.

 

Hur går det till när de reproducerar sig?

– Detta skiljer sig lite åt beroende på om virusets arvsmassa utgörs av RNA eller DNA. Virus-RNA kan användas direkt i cellens produktionsmekanismer för att producera nya proteiner och reproducera arvsmassan. DNA-virusens livscykel utspelar sig till stor del i cellkärnan, där DNA kopieras och även utgör mall för syntes av RNA. Detta RNA transporteras sedan ut ur cellkärnan för att ge upphov till nya virusproteiner och så småningom nya viruspartiklar som kan utsöndras i blodet eller smitta intilliggande celler exempelvis. Utöver att skapa nya virusproteiner kan en ny viruspartikel få ett skyddande hölje av fettsyror från strukturer inuti cellen.

 

Består en sjukdom vållad av virus just i att de tar ens celler i bruk, eller är det något annat som virusen ”för med sig” som påverkar kroppen?

– Dels kan ett virus ge upphov till en celldödande infektion. Det bildas mängder av viruspartiklar i cellen så att den till slut dör. Detta är fallet framför allt vid akuta virusinfektioner, exempelvis influensa. En del virus ger kroniska infektioner, där viruset kan finnas kvar i åratal eller hela livet. Exempel på sådana virus är herpesvirus och hepatit B-viruset. Här pågår en virusinfektion inuti cellen utan att döda den. Cellskada och symtom beror i exemplet hepatit B istället på att kroppens eget immunförsvar aktiveras mot de celler (i detta fall leverceller) som är infekterade, i ett försök att göra sig av med viruset.

 

Fredrik Österblom

 

Läs också:

Ebola i naturen och kulturen


Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.