Tre frågor till Tomas Gunnarsson

av Lilian Tikkanen

… genusvetaren och journalisten som i september ska föreläsa på seminariet Mångfald i media 2015.

1. På vilket sätt påverkas människor av fastgjutna könsroller och maktstrukturer?

– Vi påverkas av det vi ser. Upprepningens makt gör det svårt att tänka utanför de snäva rollerna, om de är det enda vi ser.

– Då jag började min journalistkarriär hamnade jag på väldigt grabbiga redaktioner som nöjestidningar samt teknik- och spelmagasin. I de tidningarna var både mans- och kvinnorollerna tillspetsade. Då gjorde jag en tvärsväng och pluggade till genusvetare.

2. Hur har genustänket i mediebranschen
förändrats?

– Det har skett förändringar under de tre senaste åren. På många redaktioner räknar man antalet män och kvinnor representerade i produktionen, det är ett av de enklaste redskapen att öka genusmedvetenhet. Tack vare sociala medier tänker folk mera på hur människor porträtteras. Mediekonsumenternas makt har ökat, de delar och diskuterar fall av misslyckad könsrepresentation och riktar uppmärksamhet mot företag eller sådana som bidragit till att sprida skadliga ideal.

3. Hurdana genusrelaterade misstag görs i medierna, och hur kan man motverka dem?

– Förenklat kan man säga att män förknippas med makt, medan kvinnor förknippas med att tillfredsställa andras behov. Män fotograferas snett nerifrån –  vilket får en att se större och mäktigare ut. De får vara aktiva på bild och skildras ofta i sina arbetsmiljöer. Samtidigt får män inte visa sina känslor utan visas som dominanta och aggressiva. Kvinnor å sin sida visas ofta som passiva, flörtiga och leende. De förminskas ofta till sexobjekt, inte bara i mode och reklam utan även i personporträtt.

– För att kunna motverka snäva könsideal och ojämlik representation i medierna måste man först vara medveten om de stereotypa mönstren. Sedan måste man våga byta riktning och låta kvinnor ”ta makt” till exempel genom att fotografera dem mer som man gör med män. Alla som jobbar med bilder borde sätta sig ner och observera vilka som egentligen får synas och hur de syns i bilderna. Finns personer av olika etniskt ursprung, sexuell läggning, religion, könsidentitet och så vidare representerade? Inkluderas de på ett självklart, normaliserande sätt? Låt till exempel ett homosexuellt par vara bara ”paret” utan att fokusera på deras sexuella läggning. Låt folk med funktionsnedsättningar vara med i andra sammanhang än de som berör just deras funktionsnedsättning. Det är där man vill hamna – att låta dessa faktorer bara vara obetydliga detaljer. Då har man vidgat normen.

Text: Lilian Tikkanen
Foto: Pauline Suzor

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.