Elina Grundström lämnar posten som ordförande för Opinionsnämnden för massmedier (ONM) i slutet av 2019, då hennes fyraåriga arbetskontrakt löper ut. Det meddelade ONM i dag.
I sig är det inget dramatiskt med att Grundström inte ställer sig till förfogande för tjänsten år 2020, men situationen är såtillvida intressant att Grundström skulle ha tvingats söka sitt eget jobb om hon hade varit intresserad av att fortsätta. Tidigare har opinionsnämndens ordförandes kontrakt automatiskt förlängts med styrelsebeslut efter att den första fyraåriga mandatperioden löpt ut. I detta fall valde styrelsen i stället att rekrytera nästa ordförande via öppen ansökan.
ONM:s styrelse anger ingen specifik orsak till förfarandet, men det finns flera aspekter som kan ha spelat in. För det första valdes Grundström redan 2016 till ordförande via öppen rekrytering — det var första gången ONM:s ordförande valts på detta sätt. Det är möjligt att styrelsen helt enkelt beslutat sig för att sköta rekryteringen på detta sätt vart fjärde år, och således slopa förfarandet med att automatiskt ge den sittande ordföranden första tjing på tjänsten. Grundström är också den första ordföranden för ONM som varit anställd på heltid, och opinionsnämndens ansvarsområde och arbetsbörda har vuxit under de senaste åren, utan att dess budget nämnvärt vuxit i samma grad. I samband med de sociala mediernas intrång, och överlag internets inverkan på mediefältet, har antalet anmälningar till ONM mer än fördubblats. ONM behandlade bland annat den omfattande så kallade Sipilägate-skandalen 2016, då statsminister Juha Sipilä anklagades för att ha försökt påverka Yles rapportering kring gruvbolaget Talvivaara. Nya aktörer på mediefältet, som till exempel fake news-medier likt MV-Lehti och Sputnik News, har också bidragit till förändrat mediefält där fakta ofta är töjbara, vilket ibland spillt över också till seriösa mediepublikationer. Dessutom är tröskeln i dag betydligt lägre för att så att säga bara på pin tjiv göra en elektronisk anmälan till ONM över artiklar vars innehåll man inte gillar. Ännu i mitten av 00-talet låg antalet anmälningar på mellan 150 och 200 i året. Sedan 2011 har medeltalet legat mellan 350 och 400. Under toppåret 2016 inkom närmare 500 anmälningar till ONM. Denna spektakulära ökning av arbetsbördan har ändå inte resulterat i högre statlig finansiering, utan ONM:s årsbudget ligger stadigt på kring 500 000 euro. Då en arbetsbild förändras på ett så här omfattande sätt, är det inte förvånande att också rekryteringsprocessen förändras.
Men till saken hör också att det har stormat kring Grundström. I augusti 2018 rapporterade tidskriften Suomen kuvalehti om ett inflammerat arbetsklimat på ONM. Flera tidigare anställda målade upp en bild av Grundström som en enväldig och temperamentsfull ledare som trampade på de anställdas känslor och försökte roffa åt sig makt i organisationen. Grundström medgav att hon kan ha gjort misstag i sitt arbete och bad om ursäkt för det, men en uppföljande artikel i tidningen Journalisten visade också att en ansenlig del av Suomen Kuvalehtis påståenden byggde på direkta sakfel eller misstolkningar. Hursomhelst skadade affären både Grundströms och ONM:s anseende. Till Journalisten säger ändå viceordförande Hanne Aho att beslutet att öppna upp rekryteringsprocessen inte har något att göra med de påstådda problemen i ONM:s ledning.
Rättelse, 10.5.2019: preciserade meningen angående fake news.
