Ålands fredsinstitut vill bidra med gott exempel

av Jan Rundt

Sprunget ur den osäkra internationella atmosfären efter Sovjetunionens fall, har Ålands fredsinstitut i snart 30 år bidragit med hjälp och medling i konflikter, ofta med fokus på minoritetsfrågor. Klimatförändringen som hot mot den globala säkerheten är en fråga som nu håller på att segla upp på agendan.

Det första som blir klart när jag pratar med Sia Spiliopoulou Åkermark, direktören på Ålands fredsinstitut, är att institutets verksamhet sträcker sig över ett oerhört brett område på samma gång som det står stadigt grundat i något som kallas Ålandsexemplet.

– När det gäller olika konfliktsituationer ute i världen använder vi gärna Åland och dess speciella ställning med självstyrelse och som demilitariserat område som exempel. Vi kan visa på vad som har fungerat och hur det har utvecklats. Vi brukar inte säga att man ska ta modell av oss, eftersom det finns så många väldigt olika omständigheter, men det finns många återkommande frågor [på andra håll] som gäller identitetsmångfald och regionala skillnader, eller vad man också kunde kalla minoritetssituationer.

Född ur det kalla kriget

Ålands fredsinstitut är grundat år 1992 och var slutresultatet av en lång process; å ena sidan spelade 80-talets aktiva fredsrörelser in och å andra sidan järnridåns fall och Sovjetunionens kollaps.

– Det fanns mycket oro i luften efter Sovjetunionens fall och också på grund av krigen i Jugoslavien. Frågor som gällde minoriteters ställning och hur man ska hantera regionala skillnader blev väldigt viktiga i den europeiska och globala diskussionen och Ålandsexemplet användes väldigt aktivt både österut och västerut.

Spiliopoulou Åkermark räknar bland annat upp Nagorno-Karabach och flera områden i forna Sovjetunionen som exempel på regioner i öst där Ålands särställning har kunnat verka som förebild, i väst nämner hon Nordirland.

– Man tittade aktivt på Åland, så det var en speciell tid som gav tillfälle att institutionalisera det som blev fredsinstitutet.

Idag har institutet kring 6 anställda och agerar också värd för gästforskare inom områden som berör dess verksamhet.

Kontakter jorden runt

Beställningen på ett fredsinstitut som kan statuera som ett fungerande exempel har på intet sätt minskat i världen. Under institutets första decennium var Finland aktivare än idag inom internationell fredsmäkling och då kom många initiativ direkt från utrikesministeriet, numera är det vanligt att aktörer på olika håll i världen tar direkt kontakt med institutet.

– De som tar kontakt lite längre ifrån, till exempel Hong Kong, Japan, Indien eller Pakistan, har ofta en bra grunduppfattning om Åland och söker mera kunskap och erfarenheter. Vi får årligen många besök, det kan handla om journalister, civilsamhällsorganisationer, eller forskare som är involverade i konfliktlösning.

Representanter för institutet deltar ofta i internationella konferenser som behandlar allt från krishärdar på den afrikanska kontinenten till minoritetsfrågor i EU för att berätta om sina forskningsresultat.

– Men vi tycker också det är viktigt att det ges möjlighet att komma och uppleva hur det är här på plats, hur det egentligen är att vara en självstyrd region – vilka är de stora frågorna, hur ser mediesituationen ut, var sitter polisen – vad har de för uniformer? Sådana vardagssaker.

I hopp om att avdramatisera

Spiliopoulou Åkerman berättar hur man kan se på konflikthantering som en fråga om att lugna ner en situation och få tillbaka den till förhandlingsbordet.

– Det gäller att uppnå kompromisser och hålla sig fast vid dem utan att låsa sig helt och hållet, så att det finns en möjlighet till utveckling. Vid vissa tillfällen försöker man förmildra och omformulera en konflikt för att den ska leda till förhandlingar och diplomatisk hantering istället för att eskalera. I andra fall försöker man komma bort från en krigs- eller konfliktsituation genom att falla tillbaka på förhandlingar.

För det mesta kan man ändå inte räkna med att komma undan de spänningar som ligger bakom konflikterna helt och hållet.

– Istället kan man lite avdramatisera dem och acceptera att de är frågor som kommer att återkomma, men att det inte betyder att man hatar varandra eller att det kommer att bli totalt uppbrott, utan att vi kan hantera dem.

Minoriteter och migranter

Vid flera tillfällen när vi talar om konflikthantering nämner Spiliopoulou Åkermark hanteringen av minoriteter. Hon har själv i tiderna disputerat i folkrätt med en avhandling om minoritetsrättigheter och jag frågar om det ofta är spänningar mellan majoritets- och minoritetsbefolkning som orsakar kriser och får ett svar som är något mer nyanserat än så.

– Min erfarenhet och forskningen visar att det inte är minoritetsfrågorna som skapar konflikt, men det är väldigt lätt att instrumentalisera och använda sig av etnicitet och identitetsskillnader för att polarisera ett samhälle och hitta syndabockar för olika saker som minoriteterna har väldigt lite att göra med. Vi har sett det i allt från judehat till islamofobi. Det här fortgår idag på många håll också i Europa.

Institutet har tidigare också jobbat mycket med frågor som gäller integration och migration.

Spiliopoulou Åkermark konstaterar att det är svårt att dra en klar gräns mellan klassiska minoritetsfrågor och sådana som gäller invandring.

Hur ska demokratier hantera frågan om integration kontra mångkulturalitet?

– Frågan är i vilken utsträckning det demokratiska samhället kan acceptera olika typer av levnad och olika bilder av det bästa livet? Jag tycker själv att minoritetsfrågorna är den kanske mest centrala delen av konstitutionella ordningars syfte. Det här märker vi också just nu i Europa i allt från krisen som Brexit skapar i det brittiska systemet när olika delar av Storbritannien tänker olika till diskussionen om Katalonien i Spanien.

Ålandsexemplet inget avslutat kapitel

Att det har gått bra för Åland som en autonom del av Finland råder det ingen tvekan om.

Spiliopoulou Åkermark konstaterar att Ålandsexemplet också kunde kallas Finlandsexemplet, men det finns fortsättningsvis frågor om landskapets ställning inom nationen som behöver återkommande behandling.

– Vi måste vara jättenöjda med att vi inte har upplevt förödelse – tvärtom har Åland kunnat utvecklas och ha sitt egen språk och sin egen rättsordning. Men det betyder inte att det inte finns problem, som vi också måste våga ta upp. I Finland finns det till exempel en oro över det svenska språkets ställning. Ålands möjlighet att kunna påverka när det gäller relevanta EU-frågor är också jätteviktig och en fråga som på inget sätt är slutgiltigt behandlad.

Frågor om örikets ställning och självstyre behandlas dels mer inofficiellt i samband med institutets seminarier och dels lyfts de upp på för ändamålet avsedda möten.

– Det kan handla om hembygdsrätten, deltagande och tillit. Det är en spännande tid just nu på Åland, vi har en stor inflyttning och samhällsförändringar som är betydande bland annat vad gäller centralisering och decentralisering och förhållandet mellan landsbygd och stad.

Framtiden och klimatet

Ett fenomen som orsakar allt fler konflikter i världen är klimatkatastrofen, som bland annat orsakar torka och får människor att röra på sig, inte helt sällan med oroligheter eller nya minoritetsfrågor som följd. På Åland blev klimatfrågan väldigt aktuell under förra vintern.

– Hela förödelsen som följde på stormen Alfrida fick väldigt många att öppna ögonen. Först var det torkan i fjol somras och sen stormen. Det fick folk att tänka om på många sätt, om betydelsen av miljövård och klimatfrågor, berättar Spiliopoulou Åkermark.

Ännu har inte institutet publicerat några rapporter som uttryckligen behandlar kopplingen mellan klimat och konflikter. Men Spiliopoulou Åkermark nämner att frågor om miljö relaterat till konflikter utan tvekan kommer att finnas med på institutets agenda i framtiden.

– Vi siktar på att så småningom ordna ett seminarium med temat fred och miljö, även om det ännu ligger på planeringsstadiet. Det är en fråga som upptar vår tid rätt så mycket. N

Foto: Ålands fredsinstitut

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.