Utlåningen av e- och ljudböcker går stadigt uppåt. Finlands Biblioteksförenings verksamhetsledare Rauha Maarno ser en utveckling där biblioteken riskerar att halka efter eftersom marknaden sätter stopp för tillgången på e-böcker.
Det går bra för det finländska biblioteksväsendet. När centrumbiblioteket Ode öppnade försökte Finlands Biblioteksförening hjälpa Yle att hitta ett bibliotek som skulle lägga ner. De hittade inget, berättar föreningens verksamhetsledare Rauha- Maarno, när jag träffar henne på hennes kontor.
Maarno har lett Finlands Biblioteksförening i 4 år och ser att biblioteken står inför nya utmaningar. E- och ljudböckernas intåg på marknaden har inte bara skapat nya förutsättningar för förlagen och gett oss företag som Storytel och BookBeat. Även biblioteken möter nu en ny verklighet.
Förra året lånades knappt 800 000 e- och ljudböcker på de finländska kommunbiblioteken. Det kan jämföras med att nästan 67,5 miljoner fysiska böcker. Än så länge är de digitala titlarna långt mindre populära hos de finländska låntagarna, men de ökar kraftigt. Under 2018 ökade användningen av e-böcker med 42 procent, enligt Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Tror du att biblioteken når en ny målgrupp med e- och ljudböcker?
– Ja, det tror jag. Mina egna barn lyssnar mycket på ljudböcker. I Österbotten är det många tonåriga flickor som börjat låna e-böcker. Kanske har vi en generation som helst vill läsa med öronen.
Samtidigt ser utbudet av e- och ljudböcker väldigt olika ut beroende på var i Finland du bor.
I landet finns det 38 olika e-boksamlingar med olika innehåll. Det är kommuner eller bibliotekssamarbeten över kommungränserna som står för dem.
– I Nyslott, kulturminister Hanna Kosonens hemtrakter, finns det ungefär 2 000 titlar att låna. I Helsingfors är det över 10 000 titlar. Det har lett till ”biblioteksshopping”. E-boksutbutet är ojämlikt fördelat i Finland.
Det är delvis en ekonomisk fråga, menar Maarno. Pengarna till biblioteken minskar varje år. E-böckernas intåg gör att biblioteken måste använda sina pengar på ett nytt sätt för att möta låntagarnas efterfrågan på digitala lån.
Författare utan ersättning
Ett annat problem är att marknaden har stor bestämmanderätt när det kommer till möjligheterna för biblioteken att erbjuda e- och ljudböcker. För fysiska böcker ges det en ersättning till författaren varje gång de lånas ut. Detsamma gäller inte för e-böcker, utan där är det avtalet mellan förlaget och författaren som bestämmer upphovsmannens ersättning.
– Förlaget Otava valde nyligen att ta tillbaka alla ljudböcker, 300 titlar, från biblioteken eftersom författarna inte får någon ersättning. Det är upp till förlagen vilka böcker som finns hos biblioteken.
I november 2016 kom EU-domstolen med ett beslut som likställer utlån av e-böcker med utlån av fysiska, om utlåningen fungerar på samma sätt. Det elektroniska exemplaret kan bara lånas ut till en låntagare åt gången och tillgången till verket måste stängas av efter en tid. Beslutet har inte implementerats i Finland än.
– Finlands Biblioteksförening har i två år jobbat med att införa ett nationellt system för e-böcker. Vi vill att alla ska sitta vid samma bord – förlag, bibliotek, författare, och kulturministeriet – och komma överens om vad vi behöver och skriva ett avtal om det så att författarna kan få ersättning för utlåning av e- och ljudböcker. Vi ser att det är den viktigaste frågan för biblioteken idag, att få en nationell tjänst för digitala tjänster och att biblioteken är en del av digitala bokmarknaden.
Tillgången till e-böcker är en jämlikhetsfråga. För de 380 000 människor i Finland med betalningsanmärkningar kan det vara enda sättet att få tillgång till e- och ljudböcker, menar Rauha Maarno, eftersom de kan ha svårt att få ett kreditkort och därmed inte kan prenumerera på tjänster som Storytel. Hon är även orolig för att det som hände med musiken på biblioteken när Spotify gjorde intåg på marknaden ska hända med böcker.
– Biblioteken förmedlar ingen musik längre, det är ingen som lånar ut cd-skivor. Jag vill inte att det här ska hända med böcker.
Läsningen förändras
Maarno återkommer mer än en gång till varför det finns bibliotek, nämligen allas tillgång till kultur. Det är bibliotekslagen som definierar bibliotekens uppgifter – att ge tillgång till material och kultur, främja läsning, livslångt lärande och bildning, ett aktivt medborgarskap. Det borde också innefatta en e-bokstjänst.
Är möjligheten att låna ut e-böcker och ljudböcker en förutsättning för bibliotekens fortlevnad?
– Vi behöver både och för att den fysiska boken ska inte dö. Den finns nu och den ska finnas i framtiden. Men med digitala tjänster är det så att läsningen förändras. Det är en kärnfråga för bibliotek att vara med och stödja människor i den digitala bokutvecklingen.
De två plattformar som finns för utlåning av e- och ljudböcker ligger långt efter de kommersiella när det gäller användarvänlighet. Det är viktigt att bibliotekens plattformar för lån blir bättre för att kunna möta efterfrågan på e- och ljudböcker.
– Biblioteken är inte motståndare till den kommersiella marknaden. Vi ser att när man börjar använda e-böcker i biblioteken så köper man dem även mer på marknaden. Människor som lånar och läser mycket, köper också mer böcker. N
Foto: Finlands biblioteksförening
