Så här långt har kampen mot covid-19 handlat om att ta itu med de omedelbara problem som den globala pandemin förorsakat i människors hälsa och vardag. Undantagstillståndet kommer knappast att ta inom en snar framtid, men en bredare diskussionen om roten till de problem som lett till krisens kulminering är så småningom på sin plats.
Hur hamnade den moderna ”kloka” människan i en situation där ett virus stängde ner större delen av den mänskliga verksamheten på alla kontinenter? Svaret är välbekant. Det handlar om den nonchalanta attityd vi människor har mot den övriga naturen och hur de stora miljöförändringarna vi satt igång inte bara påverkar något därute, utan i sista hand kommer tillbaka till oss.
Det coronavirus som orsakade covid-19 -pandemin har med stor sannolikhet sitt ursprung i fladdermöss som i sin tur överförde viruset till myrskott som såldes levande på vilddjursmarknaden i Wuhan i Kina. Forskare har i flera decennier varnat för risken för virussjukdomar som sprider sig från vilda djur till människor. HIV, SARS, ebola och zika är alla exempel på allvarliga virusinfektioner som spridit sig på ett sådant sätt. Och det handlar inte bara om vilda djur. Intensifierad boskapsskötsel har fungerat som en perfekt grogrund för allvarliga virussjukdomar såsom svininfluensan och fågelinfluensan.
Risken för zoonoser – sjukdomar som sprider sig från djur till människor – stiger i takt med överexploateringen av den övriga naturen. Skogsskövling och annan sorts habitatförstörelse, intensifierad boskapsskötsel, handel med vilda djur och klimatförändringen är alla faktorer som ökar risken för nya zoonoser enligt FN:s miljöprogram UNEP. Genom att minska på vilda djurarters levnadsutrymme och samtidigt utnyttja djur i nuvarande utsträckning genom intensifierad boskapsskötsel skapar vi lämpliga förhållanden för zoonotiska sjukdomar att sprida sig från djur till människor.
Ironiskt nog skulle året 2020 vara superåret för naturens mångfald. I slutet av året kommer FN:s medlemsländer att samlas för att bestämma om nya mål och åtgärder för att stoppa minskningen av den biologiska mångfalden. I den nuvarande strategin för decenniet 2010-2020 ingick målet att skydda 17 procent av alla landområden och 10 procent av havsområden. I den nya strategin har åtgärder för att lyfta andelen skyddade områden till 30 procent av alla land- och vattenområden fått brett stöd bland medlemsländerna. Nu gäller det att verkligen nå dessa mål innan det är för sent.
Människorna och den övriga naturen utgör ett sammankopplat system där ”allt påverkar allt”. Det finns inget alternativ där människan kan isolera sig från naturen. Vi är en del av helheten och för tillfället är balansen rubbad. Coronakrisen understryker det akuta behovet av att ta hoten mot våra ekosystem och vårt naturliv på allvar.
