Diskussionen om representation i den finländska kulturen och litteraturen glömmer ofta bort en av finlands största minoriteter, samerna. Den samiska litteraturen fick ett slags pånyttfödelse under 1960- och 70-talen, i samband med att intresset för samisk kultur och samernas situation växte. Ändå är den samiska litteraturen fortfarande underrepresenterad. Det säger en av Finlands mest populära samiska författare och konstnärer, Niillas Holmerg, som i slutet av förra månaden deltog i litteraturfestivalen Helsinki Lit.
– Väldigt lite samelitteratur publiceras. Det finns ju förstås inte så många samiska författare, men väldigt lite översätts. Det skulle vara bra med en förbättring; man kan räkna de finländska förlag som publicerar på samiska på en hand.
”Det lilla samiska folket i Finland har i relation till sin storlek fostrat en otroligt stor mängd personer som arbetar med kreativt skapande; konstnärer, musiker, konsthantverkare och författare”, skriver Irene Piippola i en artikel på webbsidan Boksampo. Piippola är specialbibliotekarie på Finlands samiska specialbibliotek, och hon påpekar att det är lättare för en publik som inte förstår samiska att ta till sig musik och konst: ”Då det gäller litteratur är situationen knepigare. Litteratur kräver tolkar, översättare och översättningar för att synas bland andra språk och annan litteratur.”
En konkret förbättring som Holmberg lyfter fram är webbsidan Sano se saameksi, som han själv varit med och utarbetat tillsammans med Katri Koivula, och som ligger på Yles sidor. I korthet är det en databas för samiska fraser, som använts bland annat i undervisningen. Genom den får barnen redan i skolan en större kunskap om samerna och den samiska kulturen.
– Så ett konkret sätt att representera samerna bättre är att lära skolbarnen mera om oss. Det som lärs ut nu är väldigt stereotypiskt. Då jag gick i gymnasiet läste jag historia som ett av mina huvudämnen. Jag fick en bok som handlade om ursprungsfolk, och där fanns bara en knapp sida om samerna.
Piippola för sin del lyfter avsaknaden av ett bokförlag som specialiserar sig på samisk litteratur som det största problemet: ”Det finns några översättare i Finland och det finns också översättningar, men det är svårt att hitta förläggare för dem. Norska förlag [för samiska- böcker]- publicerar då och då någon finsk översättning, men den blir ofta ”bakom gränsen”, det vill säga publicerad i liten upplaga och okänd i Finland.”
En diskussion som till och från förts i Finland är om författare som skriver på samiska borde kunna bli medlemmar i Finlands författarförbund. Det finns ett samiskt författarförbund, men deras resurser är begränsade.
– Jag är ingen förbundsmänniska, så jag har inte satt mig så noga in i frågan, men det låter ju nog konstigt att författare som inte skriver på finska eller svenska inte kan bli medlemmar i förbundet, säger Holmberg.
Text Benjamin Rosenlund & Janne Wass
Foto Marek Sabogal
