Leos Carax skriker ut sina fantomsmärtor i en rockopera

av Zinaida Lindén

I den franska kultregissören Leos Carax nya film Annette finns inget hopp vare sig för kärleken eller för vår civilisation.
Leos Carax är en poète maudit­, en fördömd poet, för vår tid. På 30 år har han gjort bara sex långfilmer. Efter 80-talets dramer Boy Meets Girl och Ont blod vann han stjärnstatus med De älskande­ på Pont-Neuf (1991). Carax färgsprakande, barocka universum förde tankarna till Jean Cocteau och Marcel Carné. Pola X utkom år 1999 och blev ingen större succé, men för sin beundrarskara förblev Carax en kultregissör med nerv och eld vars filmer alltid var värda att vänta på. År 2012 fick vi lön för vårt tålamod: Holy­ Motors hade såväl nerv som eld, samtidigt gick det knappt att redovisa vad filmen handlade om.
Annat är det med auteurens första engelskspråkiga film Annette. Här har vi en klar struktur, en intrig – som förbryllar och stör. En kärlekshistoria som spårar ur och blir en skräcksaga. Kvar finns kärlekens frukt, en nemesis vid namn Annette.
Noir de noir
Det är Los Angeles, en stad där drömmar krossas. Varje kväll bjuder ståuppkomikern Henry (Adam Driver, se bilden) sin publik på elaka monologer. Henry är karismatisk och vi sympatiserar med honom när han bli kär i Ann (Marion ­Cotillard), en berömd operasångerska med franska rötter. Romansen fortskrider med rasande fart, det sjungs, dansas, älskas (håll i hatten: i en episod sjunger Henry ut sin passion samtidigt som han utsätter Ann för oralsex) och så föds det ett barn. Om Annette­ (Devyn­ ­McDowell) som har vissa övernaturliga egenskaper kan jag inte berätta mer, eftersom spoiler­risken är överhängande.
We love each other so much. Denna enkla melodi blir ett ledmotiv i Henrys och Anns love story. De sjunger den om och om igen – och vi ryser och inser att det hela kommer att sluta illa. Vi som älskade Carax tidiga filmer hoppas på något ljus, någon nåd. Förgäves. Lämna allt hopp, ni som stiger över tröskeln. Annette är ett becksvart drama, noir de noir. Det känns som om Carax inte har mycket till övers för vår civilisation.
Henry är en ättling till Carax forna romantiska alter egon som oftast spelades av den fulsnygge Denis­ ­Lavant. Adam Driver lyser och glänser i huvudrollen. Hans säregna ansikte förändras inför våra ögon. Henry blir inte bara äldre utan också rentav skrämmande, omänsklig. Osökt tänker jag på den svenska filmen Gräns (regi Ali Abbasi, 2018) där ett troll får mänskliga drag. Här händer det motsatta. De mörka dimensionerna av Henrys personlighet träder fram, i synnerhet den giftiga maskuliniteten (filmen har några hänvisningar till metoo-rörelsen). Det är Henry som förorsakar Anns död, men Carax ser till att han dessutom begår ett mord.

Sorg och skuldkänslor
Efter att ha sett Annette blir jag övertygad att man borde känna till regissörens privata drama för att kunna relatera till filmen. År 2011 tog hans sambo Katerina Golubeva (som spelade i Pola X) sitt liv. Det var Golubeva som Carax tillägnade sin film Holy Motors. Deras dotter Nastya och han själv syns i prologen till ­Annette.
Smärtan och skuldkänslorna präglar berättelsen om Henry. Ann då? Tyvärr får Marion Cotillard inte tillräckligt med utrymme i filmen. Anns främsta funktion är att varje kväll dö och återuppstå på opera­scenen. Samt bli föremål för Henrys destruktiva lidelse och svartsjuka.
Filmmanuset skrev Carax tillsammas med bröderna Mael, alias Sparks. Deras sånger figurerar i filmen där också alla replikerna sjungs. Det 141 minuter långa spektaklet kan upplevas som utdraget och alldeles för krävande: det känns som om Carax tvingar oss att lida tillsammans med Henry. Cotillard har tidigare erfarenhet av att sjunga på film. Driver har ingen sångstämma. Men när allt kommer omkring har varken Carax eller hans alter egon någonsin varit rädda för att framstå som löjliga.

Annette. Regi: Leos Carax. Manus: Leos Carax, Ron Mael, Russell Mael. Foto: Caroline Champetier. Musik: Sparks. I rollerna: Adam Driver, Marion Cotillard, Simon Helberg, Devyn McDowell. Musikdrama. USA/Frankrike, 2021.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.