Sorgekänslor på Bali

av Kaneli Johansson

Zandra är trött på sitt liv och jobb i Stockholms mediakretsar. Hon säger upp sig och bokar en enkelbiljett till Bali, med förhoppningen om att hitta sig själv och äntligen lösa upp de knutar och den sorgekänsla hon burit på sen hon var ett barn. Men liksom namnet på boken, Konsten att inte hitta sig själv på Bali, varslar om, kommer resan att få ett annat utfall. Journalisten och yogaläraren Zandra Lundbergs debut tar sig an klichén med västerlänningar som reser till Sydostasien för att finna, om inte sig själva, så i alla fall något med mera substans än vardagens ekorrhjul av karriär, konsumtion och yta. De uppenbara parallellerna, och också explicita hänvisningarna, till Elizabeth Gilberts Lyckan,­ kärleken och meningen med livet (2006) fungerar som ett slags bollplank, både för romanens Zandra och för bokens genre överlag.

Tempot i romanen är rappt. Zandras liv, från en otrygg uppväxt på Åland, tonårsfyllor och en destruktiv första kärlek, till flashigt journalistjobb och karriär i Stockholm, upptäckten av yoga och den påföljande resan till Bali, får läsaren ta del av på knappa 100 sidor. Berättandet är för det mesta rättframt, och även om tonen och den skönlitterära gestaltningen ännu stundvis söker sig själv, så har texten ett driv och en väl avvägd humor som möjligen skvallrar om författarens förflutna som nöjesreporter.

Den lättsamma tonen och tempot till trots är den verkliga röda tråden huvudpersonens illamående, sorgekänslan hon inte lyckas bli kvitt. Ingen kan beskylla Zandra för att inte ha försökt. Hon tar till än alkohol, ätstörningar, antidepp och allmänt överpresterande, än yoga, meditation och ayahuasca för att råda bot på depressionen. Men trots att inga av Zandras försök egentligen verkar göra annat än att i bästa fall lägga ett temporärt plåster på såret, går det ändå för det mesta vägen på jobbet och i livet överlag. Således blir illamåendet stundvis nästan mer som en motor för berättelsen och sökandet efter sig själv, snarare än att faktiskt vara ett tema som fördjupas. Därmed blir också den härdsmälta som inträffar efter resan till Bali i någon mån en stilkrock med resten av romanen. Det blir en stark kontrast rent genremässigt, från lättsam komedi till djup depressionsskildring

Möjligen hade helheten vunnit på att berättelsen fokuserats något. De nästan episodiskt redogjorda skedena från uppväxten är kanske tänkta att fungera som fördjupande bakgrund och kontext, men deras funktion blir istället snarast det motsatta. Däremot hade jobbet på kvällstidningen i Stockholms kändiskretsar med fördel kunnat få mera plats. I sekvenserna från den tiden skymtar en liknande gränslöshet som i yogacentrets healing-­behandlingar, och det är just någonstans där i kurvan till när det bli lite för mycket, när en god idé drivs steget för långt, som Lundbergs prosa gnistrar till.

Zandra Lundberg:
Konsten att inte hitta sig själv på Bali.
Schildts & Söderströms, 2022.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.