Kurderna i kläm mellan stormakterna igen

av Martin Ahlö

Kurder i Finland kritiserar avtalet som Finland och Sverige i samband med ansökningen om medlemskap i Nato slutit med Turkiet. Samtidigt som kurder och andra samlades i Helsingfors för en demonstration firades att det är tio år sedan revolutionen startade i Rojava.

Tisdagen den nittonde juli samlas ett par hundra demonstranter med röda, gröna och gula flaggor på Medborgartorget i Helsingfors. Den största flaggan pryds av Kurdistans arbetarparti PKK:s röda stjärna och kurdiska sånger strömmar ur högtalarna, men stämningen är bekymrad. Det som borde ha varit en dag för firande präglas av att Finland och Sverige tidigare i sommar tagit steget in i Nato genom ett avtal med Turkiet om att ”bekämpa kurdisk terrorism”.

Från jubel till terroriststämpel

– I dag är det 10 år sedan revolutionen i Rojava startade, berättar Zilan som är en av arrangörerna. Det syriska inbördeskriget möjliggjorde att kurdiska rörelser och partier i nordöstra Syrien kunde utropa ett autonomt självstyre och börja byggandet av demokrati mellan de många etniska och religiösa minoriteter som lever i området som kurderna kallar Rojava, ”västra Kurdistan”. Enligt Zilan har arbetet med att förbättra kvinnors rättigheter och miljöskyddet i Rojava gjort stora framsteg det senaste decenniet.

– Vi motsätter oss alla Turkiets inhumana krav, och Finland borde inte gå med på ett enda. Det pågår brott mot demokratin och mänskliga rättigheter varje dag i Turkiet.
Samtidigt som revolutionen startade var ISIS på frammarsch, och kampen mot den islamistiska terrororganisationen har krävt stora uppoffringar av de kurdiska väpnade styrkorna. När Folkets och Kvinnornas försvarsenheter YPG och YPJ var med och besegrade ISIS i Raqqa år 2019 jublade hela världen, men när emblemen idag vajar över demonstrationen skriver turkiska medier att det är ett bevis på att Finland stöder terrorister. ”Det är Erdoğan som är terroristen” ropar en demonstrant.

Aso Viyan representerar Navenda Civaka Demokratîk a Kurd, det kurdiska demokratiska samhällscentret i Helsingfors. Samarbetsorganisationen är aktiv i många europeiska länder och arbetar med att synliggöra kurdisk kultur och informera om situationen i Kurdistan.

Hur har Nato-avtalet märkts av i den kurdiska gemenskapen?
– Det finns rädsla, men den är inte i första hand att kurder kan bli deporterade, utan att Finland så lättvindigt har offrat demokratiska principer. Det gör oss oroade inför framtiden.

Hur stöda kurder?
Exakt vad avtalet mellan Turkiet, Finland och Sverige innebär är ännu ett frågetecken, då alla parter hävdar att de fått sin vilja igenom. De nordiska politikerna med utrikesminister Pekka Haavisto i spetsen hävdar att finsk och internationell lagstiftning kommer att följas, men vad följderna av samarbetet blir är oklart. Finns det några finländska politiker som för kurdernas talan?

– Inte på samma vis som i Sverige, där den kurdiska gemenskapen är större och det finns politiker som lyft de här frågorna under lång tid. Vi försöker informera politiker om vår situation, men hittills har vi inte krävt att någon ska handla på ett visst sätt.
Vad kan finländare göra för att stödja kurderna?
– Det är ingen enkel fråga att svara på, säger Viyan. Men det allra viktigaste är att hålla sig underrättad om den politiska situationen, och vad Recep Tayyip Erdoğan strävar till med sin ideologi. Om ni förstod Erdoğan skulle ni förstå varför han beskriver oppositionen som han gör, och varför vi har skäl att vara rädda för honom. Därför måste vi komma ihåg Rojavarevolutionen och den demokratiska konfederalismen, för den möjliggör samexistens och respekt mellan alla religiösa och etniska minoriteter i området, vilket ingen av nationalstaterna har kunnat garantera. Därför är Erdoğan också livrädd för Rojava: vi är ett exempel för alla minoriteter inom Turkiets gränser.

 

FAKTA:

  • Demokratisk konfederalism är en politisk filosofi som har sin utgångspunkt i Abdullah Öcalans idéer om hur rättvisare samhällen kunde byggas. Öcalan startade partiet PKK i Turkiet år 1978 och utgick från en marxist-leninistisk idé om att bygga en kommunistisk stat genom väpnad revolution. Partiet har organiserat gerillaverksamhet i hela det område som kallas Kurdistan (Turkiet, Syrien, Iran och Irak). Trots att Öcalan har suttit fängslad och isolerad i ett turkiskt fängelse sedan år 1999 har han fortsatt påverka kurdiska rörelser och vänsterrörelser världen över. I sina böcker har han visionerat om att framtidens samhällen måste byggas utifrån gräsrotsdemokrati, feminism och ekologisk hållbarhet ifall det ska vara möjligt att avveckla patriarkatet, fascismen och kapitalismen.
  • Under flera decenniers tid har den kurdiska minoriteten i Turkiet förvägrats rätten att använda sitt eget språk, och periodvis har kurder och deras organisationer utsatts för diskriminering, förföljelse och våld. Under 2010-talet började Erdoğan och det styrande partiet AKP styra landet i en allt mer auktoritär riktning, och en del politiska analytiker har varnat för att repressionen mot Erdoğans motståndare kommer att öka inför det turkiska presidentvalet 2023 eftersom landet befunnit sig i en ekonomisk kris sedan 2018. Turkiet anklagas också för att tillåta islamistiska miliser utföra kidnappningar och attacker vid gränsen mot Rojavaområdet.

1 kommentar

Hugo Pettersson 24 augusti, 2022 - 22:47

Hela röran kring Sveriges och Finlands inrusande i NATO och i USAs strategiska fallgrop åskådliggör dagens politiker som dilettanter. Vem tror SAPs verkställande utskott och regeringsfigurer som Magdalena Anderssons överhuvudtaget har en susning om utrikes – och säkerhetspolitik? Hela det gamla utrikespolitiska S-gardet inkl vissa liberaler/konservativa har protesterat över hastigheten och det totala överkörandet av demokratin. Hur har detta kunnat ske och vem har drivit NATO-processen? Det blir en fråga för framtidens historiker – om mänskligheten alls har någon framtid under kärnvapenparaplyer.

Reply

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.