En kolumndikt inspirerad av det samtida Helsingfors
Spårvagnen går alla vägar alla ljud är många ljud människornas ljud de säger saker som innebär en början en mitt en fortsättning jag är intresserad av omgivning av människans natur av människans motiv av människans roller av människans sållande det kallas väl sociologi av de som har en stämpel på ett papper jag läser från papper om människans natur vi gör det som är naturligt exempelvis att äta sova föröka oss uträtta skitbehov är det allra mest naturliga och så skapar vi metoder och fordon och redskap och idiomatiska uttryck och tider som vi sedan behandlar som naturliga jag är en apa på en trädgren som svingar mig från ett mål till ett annat vem kan springa snabbast fram till målet av naturlighet ”varför har du så mycket smink på dig” är det här en fråga som kommer leda till en början en mitt eller en fortsättning borde jag svara men jag har blivit lärd att man ska svara i god ton det vi skapat som det naturliga är att svara i god ton trots att frågan man fått är ställd i jävlig ton hur kan vi ha så mycket ljud utan att kritisera det vi skapat som naturligt en blomma har växt fram mellan utsläppen och det ska vi instagramma i sin glamoriserade misär vi stänger av alla notifikationsljud vi utesluter alla röster som inte går in i det som vi tycker är naturligt för våra tankar det är naturligt att uträtta sina behov i en toalett men ses som onaturligt att arbeta mindre än fem dagar i veckan ”ja-ja-jävla kommunist” och det är väl sakers naturliga gång att bli kritiserad för sin naivitet sin vilja till jämlikhet vilja till att förstå vad som är djuriskt och vad som är social konstruktion är det djuriskt att komma försent en kvart är det en social konstruktion att skämmas för att komma försent är det försent för oss att ens tänka på sådant här har vi gått för långt har vi sprungit förbi mållinjen av naturlighet har vi åkt förbi vår destination med spårvagnen i jakten på en början en mitt en fortsättning av att upprätthålla en individualiserad blick på naturlighet.
Foto: Nora Sayyad
