Precis som många andra länder runtom i världen står Finland inför svåra ekonomiska tider. Denna verklighet återspeglas i alla aspekter av livet, inte minst genom nedskärningar inom sjukvård, kultur och utbildning. Dessutom är de stigande matpriserna en ständig källa till oro.
Många anser att denna situation är en naturlig följd av COVID-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Men en viktig faktor förbises: ökningen av försvarsutgifterna till följd av Finlands NATO-medlemskap. För att kunna avsätta mer av budgeten till försvaret måste regeringen oundvikligen göra ytterligare nedskärningar på andra områden – och dessa nedskärningar kommer bara att öka.
Jag tillbringade somrarna på en NATO-bas som barn och bevittnade hur nästan hälften av en nations budget gick till försvaret under de första 20 åren av mitt liv – därför förstår jag vad som nu sker på nära håll.
Många jag har pratat med tar upp Finlands avtal från 2021 om att köpa 64 amerikanska stridsflygplan för 8,4 miljarder dollar. Den rådande uppfattningen är att detta köp borde vara tillräckligt för Finland. Men vad händer när flygplanen behövs moderniseras i framtiden?
En av de mest avgörande aspekterna av vapeninköp är kravet på regelbundna uppgraderingar, som ofta innebär nya och kostsamma program. Detta är särskilt vanligt för stridsflygplan.
Om vi fokuserar på flygvapnet spelar drönare nu en avgörande roll i modern krigföring. För närvarande saknar Finland både ett program för drönarproduktion och en omfattande strategi på detta område. Till och med försvarsmaktens forskningschef Jyri Kosola lyfte nyligen fram detta problem.
År 2021 betalade Ukraina 69 miljoner dollar till Turkiet för sex Bayraktar TB2-drönare. Under de två följande åren kunde de själva börja producera drönare, men först var de tvungna att göra flera inköp för att skaffa sig erfarenhet.
Av alla NATO-medlemmar har Finland den längsta landgränsen med Ryssland. Detta väcker frågor om huruvida Finlands markstyrkor har tillräckligt med stridsvagnar och en mångsidig arsenal av missiler.
Jag kommer inte att gå in på möjligheten att USA:s president Donald Trump skulle minska det ekonomiska stödet till NATO. Men det vore värt att granska hur NATO-medlemmarnas försvarsutgifter har utvecklats mellan 2014 och 2024.
Varför tar jag upp detta? Som jag nämnde måste Finland öka sina försvarsutgifter. Detta innebär ännu större nedskärningar på andra områden.
Just nu känner vi alla av belastningen på sjukhusen och i skolorna. Patienter skrivs raskt ut från sjukhus för att minska vårdkostnader och lärarbristen kvarstår i skolorna. Inom kultursektorn stängs museer och teaterföreställningar ställs in. Ändå räcker inte dessa åtgärder för att balansera budgeten – och det kommer de sannolikt inte att göra i framtiden heller. Arbetslösheten är hög, vilket innebär att mindre skatt tas in.
Det växande budgetunderskottet är också ett tecken på att finländska företag presterar under sin förmåga. I slutändan har Finland två möjliga vägar att slå in på:
- Förnya sina anställningsmetoder och sin företagsmentalitet. Landet behöver föra sina produkter till större marknader och jobba på att balansera sin försvarsbudget.
- Fortsätta på den nuvarande vägen. Detta skulle leda till en framtid där sjukdomar ökar på grund av förfallet inom hälso- och sjukvården, det skulle också leda till att generationer berövas på tillgång till kultur. Om högerpartierna stödjer denna vision vore det inte förvånande. I samhällen där kulturella aktiviteter och kritiskt tänkande minskar tenderar nationalism och religiositet att öka.
