Kurdiska Yahya Piroti flydde Iran då hans aktivism försatt honom i fara. Vid gränsen mellan Belarus och Lettland försökte han 18 gånger ta sig in i EU för att söka asyl. I fyra månader utsattes han för våld, förnedring och olagliga avvisningar. Nödutgången fann han, trots den stängda östgränsen, i Finland.
Pushback. Du har kanske hört det ordet förr? Inte?
Vi frågar kurdiska Yahya Piroti – han om någon vet vad det handlar om.
– De lettiska gränsvakterna misshandlade oss och skrek ”varför kom ni hit?” Sedan slog de sönder våra mobiler, tog pengar, mat och våra kläder. Efter det tvingades vi in i bilar som förde oss till gränsen mot Belarus, berättar Piroti för Ny Tid.
Vägen mot en tryggare tillvaro i EU började i augusti 2023. Han hade lämnat Iran bakom sig. För politiskt engagerade kurdiska aktivister ligger ständigt en mörk skugga över tillvaron.
– Jag hade inget konkret land i sikte när jag stack, men den väg jag valde var sannolikt den enda möjliga för mig.
Efter att han lyckats ordna visum till Ryssland fick han kontakt med människosmugglare i Belarus. Många dagar senare och tusentals euro fattigare väntade han på avfärden mot EU i en trång lägenhet i Minsk med 20 andra asylsökande. Alla hade fått ett löfte om en framtid i Tyskland. Så blev det förstås inte.
– Vi var män, kvinnor, barn och ungdomar. Vi fördes genom skogsvägar i ett dygn tills vi kom igenom den lettiska gränsen. Men där på andra sidan kom gränsvakterna och slog oss och pepparsprayade oss i ansiktet. De hotade att döda oss och brydde sig inte om att det fanns 5-åriga barn bland oss, berättar Piroti.
Piroti och de han reste med tvingades tillbaka till Belarus där aggressiva och våldsamma belarusiska gränsvakter väntade på att trycka dem tillbaka mot Lettland. Så där har det hållit på i åratal.
”En av mina vänner dog i skogen”
Som Ny Tid skrev i augusti 2024 är gränslandet mellan EU (Lettland, Litauen och Polen) och Belarus livsfarligt för migranter. Minst 135 personer har dött då ingen av de fyra staterna tagit sitt ansvar. Också Piroti har upplevt döden på nära håll.
– En av mina vänner försökte ta sig till Lettland, men han klarade sig inte – han dog i skogen.
Jag undrar vad som fick Piroti att orka – att trots våldet, hungern och kylan försöka ta sig över gränsen ännu en gång? För det var inte så att Piroti försökte en eller två gånger, utan hela 18 gånger försökte han ta sig till Lettland.
– Min situation hemma i Iran är så otrygg att det är omöjligt för mig att återvända. Om jag åkt tillbaka är risken stor att jag hade gripits och sedan dömts till döden. Jag bara måste försöka ta mig över gränsen till EU gång på gång. Trots att gränsvakterna stoppade och misshandlade mig så valde jag hellre detta lilla hopp framom Iran, säger Piroti.
Hur stod du ut?
– Det är väldigt svårt att hitta ord för det jag kände. Jag åkte iväg för att kunna leva i frihet och lämna alla problem i hemlandet. Ofta kände jag ändå att det hade varit bättre att dö hemma i Iran än att tvingas genomlida detta.
Trots att det är lagvidrigt så har många av EU:s gränsstater under de senaste åren aktivt avvisat asylsökande vid gränsen, innan asylskälen prövats.
30 timmar i den finska gränsskogen
Så kom vintern och Piroti och hans ödeskamrater fick höra att det finns en alternativ rutt – den mellan Ryssland och Finland. Det gick rykten om en öppen gräns.
Ännu en människosmugglare rullar ihop sina sedelbuntar och bilarna bär av via Moskva mot Sankt Petersburg. Året hinner skifta till 2024 och veckorna rinner iväg.
Så en dag kommer ett besked: gränsen mellan Ryssland och Finland har varit öppen (för cyklister), men nu är de officiella gränsövergångarna stängda.
– Vi ställdes inför två alternativ: antingen åker vi mot gränsen och tar oss över i smyg eller så väntar vi på att den ryska polisen griper oss och skickar oss till Iran.
För Piroti fanns bara ett alternativ: att ta sig mot Finland. Tillsammans med tio andra personer börjar färden genom skogen.
– Människosmugglarna hade fixat en guide åt oss – men han var så berusad att han bara var till besvär. En gång dirigerade han oss tillbaka mot den ryska gränsen.
Det var svinkallt, stundvis minus 25 grader där ute i skogen. Med hjälp av en gps-sändare lyckades gruppen navigera mot Finland och över gränsen.
– Vår färd pågick i omkring 30 timmar och några av männen blev så svaga att vi måste släpa dem efter oss i snön. Vi lämnade ingen efter oss.
Väl i Finland hittade de ett ödehus med en eldstad. Yahya Piroti vet inte om det var de spår de lämnat efter sig i snön eller om det var röken från skorstenen som drog polisens uppmärksamhet till sig.
– När vi såg att polisen var på väg blev vi livrädda och försökte gömma oss. Jag var säker på att de skulle misshandla oss. Men deras inställning och beteende var helt annorlunda än det vi väntat oss. Då kände jag att jag kommit till Europa. Vi fördes till en polisstation och försökte förklara att vi kommer från ett annat land för att söka asyl, berättar Piroti
Asyl efter halvårs väntan
Enligt internationell rätt är det olagligt att avvisa en person vid gränsen om denne vill söka asyl. Samtliga EU-länder har undertecknat Genèves flyktingkonvention – det innebär bland annat att en person har rätt att få sin asylansökan prövad. Problemet här? Ja, det finns inga lagliga vägar för asylsökande att ta sig in i EU. Trots att det är lagvidrigt så har många av EU:s gränsstater under de senaste åren aktivt avvisat asylsökande vid gränsen, innan asylskälen prövats.
Piroti vet att han inte är ensam om att bli utsatt för olagligt och förnedrande våld av gränsvakter.
Jag frågar om han funderat på att stämma den lettiska staten eller gränsvakterna för det våld de utsatt honom för.
– Jag har inte tänkt på det. Det är många som råkat ut för samma saker. Kanske har någon annan klagat eller stämt den lettiska staten, men saker har inte förändrats till det bättre – jag tror att det är svårt att få rättvisa. Just nu vill jag fokusera på att starta mitt liv här i Finland, säger Piroti.
168 har fått uppehållstillstånd
Kurdiska Yahya Piroti hör till de personer som i den finländska politiska debatten av många regeringspolitiker säkert kunde utmålas som ”enbart ett verktyg för hybridpåverkan”. Det är han förstås inte. Piroti hade asylskäl, hans ansökan togs emot och han fick asyl – trots att de hinder han måste övervinna var omänskliga. Hittills har 176 personer beviljats asyl bland dem som korsat östgränsen sedan hösten 2023 (se faktaruta), klart fler än de som fått avslag hittills. Med andra ord finns det gott om människor med riktiga och verkliga asylskäl bland dem som kommit till Finland via Ryssland.
Som vi vet kommer Petteri Orpos regering ändå att hålla östgränsen stängd tills vidare, det samma kommer Polen, Litauen och Lettland att göra med sin östgräns.
Värt att tänka på nästa gång vi läser den där korta notisen om ett fartyg i sjönöd med tiotals, kanske hundratals människor ombord. Med människor som söker skydd i EU.
Fakta
41 asylsökande har anlänt till Finland genom den stängda östgränsen
- Sedan 30 november 2023 har Finlands gräns mot Ryssland varit stängd efter att Ryssland tidigare aktivt släppt fram asylsökande till Finland. (Övergångarna Niirala och Vartius var tillfälligt öppna 14-15.12.2023)
- 1314 personer har sökt asyl via östgränsen sedan hösten 2023 – nästan alla korsade gränsen medan gränsövergångarna fortfarande var öppna.
- Sedan gränsen stängdes helt har 41 personer tagit sig över gränsen via tiotals kilometer skog för att söka asyl i Finland.
- Migrationsverket har hittills (26.1.2025) behandlat 744 ansökningar: 176 personer har fått uppehållstillstånd, 138 har fått negativt beslut medan över 422 ansökningar har avskrivits. Avskriven asylansökan betyder i praktiken att personen lämnat Finland.
Källa: Migrationsverket, 26.1.2025
Foto: Privat
