Svenska teaterns föreställning Under attack riktar sig till ungdomar och vill väcka intresse för demokrati och beslutsfattande. Camilla Thelestam hoppas att de ganska förenklade alternativen på scenen ändå kan väcka tilläggsfrågor i publikens tankar.
Riksdagshuset, nej, hela Finland, är utsatt för en cyberattack. Vad borde göras? I Under attack kastar manusförfattaren Veera Tyyhtilä frågan till publiken (som mest består av högstadieelever i årskurs åtta) att lösa. Publiken är ivrig att ta itu med dilemmat, designat så att det är bekant från datorspelens värld. Och lösninggar hittas snabbt. Under den här föreställningen bestämmer sig publiken för fullskaligt krig. Hur har vi så snabbt nått därhän?
Under attack förbereds redan i foajén utanför teatersalen. Åskådarna skall delas i grupper och får sina digitala röstningsmanicker och redan nu känner man av ivern att dels få komma i gruppen med rätt färg och dels att trycka på knapparna. Vi visas lite bilder inifrån riksdagshuset och sedan bär det av in i salongen. Där träffar vi fyra personer, de enda riksdagsledamöterna som är kvar en fredagkväll när det börjar hända.
Förslagen regnar
Manusförfattaren Tyyhtilä jobbar på riksdagshuset som kommunikationsspecialist, så man kan förstå att pjäsens scenario är bekant. I riksdagshusets kafé, med projicerad utsikt över Mannerheimvägens trafik, stiger vi för en stund in i ett mera traditionellt skådespel. Vi får veta mera om personerna genom deras small talk om bland annat ålder, vem som gör vad på fritiden och hur världen har förändrats.
Men sedan stiger personerna upp och förklarar en i sänder vilka färdigheter de har och vilka värden de står för. Dock inga politiska etiketter. Därefter fortsätter småpratet runt bordet bara för att avbrytas av att det blir alldeles mörkt. Skärmarna slocknar och telefonerna slutar fungera. Vi befinner oss i limbo.
Nu behöver riksdagsledamöterna hjälp. Skådespelarna förvandlas till spelledare som tar hand om var sin färggrupp. Hur ska vi agera, vem ska vi vända oss till? Publiken ska ge förslag. Och förslagen regnar. Sedan ingriper ”presidenten” genom ett meddelande på skärmen (senast nu får vi förbise vissa inkonsekvenser gällande de avbrutna förbindelserna). Det är fråga om en cyberattack som riktats mot hela landet. Snart får vi veta att cyberfienden ger oss fyra alternativa sätt att reagera på hotet.
Antingen skall landet betala 10 miljarder, utlämna 80 på måfå valda personer, avslöja statshemlighter eller gå till motattack. Spelledarna förklarar mera om vad våra eventuella val skulle innebära i praktiken. Det är nu som den lilla apparaten runt halsen kommer till användning. Det tar inte lång tid innan publiken valt att gå till motattack, att starta ett krig.
Formatet har begränsningar
Regissören Lidia Bäck och skådespelarna (Mikael Andersson, Sonia Haga, Sophia Heikkilä, Niklas Åkerfelt) har hela tiden två nivåer att hålla reda på: riksdagsledamöternas agerande och interaktionen med publiken. Det är klart att tyngden ligger på den senare. Texten och regin för oss snabbt framåt. Pjäsen, som alltså är interaktiv, är i viss mån både till sitt innehåll och längd beroende på publikens svar. Slutresultatet och vilka alla diskussioner man hinner föra lär variera ganska mycket från föreställning till föreställning. Men alla avvikelser sker inom spelets strama regelverk.
Före vi tågar ut i krig kommer dock en vändpunkt i stycket. En AI, riksdagens egen Aila, rycker in. Men för att inte komma med en spoiler lämnar jag Ailas övriga insats därhän. Det är dock tydligt att ju mera aktuell datorteknik som finns tillgänglig desto svårare är det att få scenariot att passa in i en såpass enkel utformning som spelet här i föreställningen har. På datorn och mobilen finns tillgång till så mycket mera avancerade spel där man kan göra mera personliga val.
Men här är det den demokratiska processen med sina diskussioner (sällan en snabb väg) och förhoppningsvis med sina gemensamma överenskommelser som gäller. Det är det vi övar oss på. Så länge vi ännu kan lyssna och diskutera finns det hopp. Under attacks syfte är utöver att vara underhållande också att vara pedagogisk. Under attack skrevs 2022. Den har dag för dag genom de senaste världshändelserna blivit allt angelägnare. Utpressning, hot, AI, krig — vad mer står att vänta?
Under spelets gång uppstår det i publiken så många snabba, snillrika idéer och frågor att man bara kan hoppas att dessa på scenen ganska förenklade tankar och lösningsmodeller för deltagarna i publiken blir mera tredimensionella. Att också frågeställningarnas komplexitet kan lyftas fram och ventileras vidare utanför teatersalongen — i klassrummet, där hemma, i livet.
Svenska Teatern: Under attack
Manus: Veera Tyhtilä. Regi, kostym, mask, scenografi: Lidia Bäck. Dramaturgi, översättning: Nina-Maria Häggblom. Ljud: Hanna Mikander. Ljus: Fritjof Brandt. Animation: Saana Inari. På scenen: Mikael Andersson, Sonia Haga, Sophia Heikkilä, Niklas Åkerfelt.
Spelar fram till 9.4.
Foto: Cata Portin
